Den här artikeln är en genomgång av de olika science fiction-magasin som givits ut i Sverige genom tiderna. Jag tar även upp en del andra tidskrifter som hävdats vara science fiction-magasin även om jag inte tycker att de är det och försöker förklara varför de inte är det. Mer detaljerad information om utgivningen av tidskrifterna finns i slutet av artikeln.
| Titel | Start | Slut | Antal |
| Jules Verne-Magasinet (40-talet) | 1940 | 1947 | 332 |
| Häpna! | 1954 | 1969 | 141 |
| Galaxy | 1958 | 1960 | 19 |
| Nya världar | 1964 | 1964 | 1 |
| Jules Verne-Magasinet (Bertil Falk) | 1969 | 1971 | 10 |
| Jules Verne-Magasinet (Sam J. Lundwall) | 1972 | 135+ | |
| Nova Science Fiction | 1982 | 1987 | 21 |
| Magasin Aniara | 1994 | 1995 | 2 |
Med tiden så tillkom undertiteln ''Veckans Äventyr'' och denna ges med tiden mer och mer utrymme samtidigt som originaltiteln ''Jules Verne-Magasinet'' och den tillhörande logotypen minskar i storlek för att till slut helt tas bort.
Genom åren hann JVM avverka ett antal redaktörer. Den förste var, enligt [fran_redaktionen_356], Rolf Ahlberg som samtidigt med redaktörsjobbet skötte utlandsbevakningen för Bulls Presstjänst som ägde JVM och styrde sf-utgivningen i Sverige under större delen av 40-talet. Tidningen redigerades ett tag av en A. Byttner. Ytterligare en redaktör är Gunnar Fahlnaes, som enligt [intervju_med_rolf_ahlgren] avlöstes av Rolf Ahlgren (som inte tycker om science fiction) kring 1944. I [intervju_med_rolf_ahlgren] kallas Gunnar Fahlnaes för JVMs första redaktör. Som synes är det någonting som inte riktigt stämmer här. Jag antar att Rolf Ahlberg och Rolf Ahlgren är samma person och att han i så fall var den sista redaktören som han själv säger i Ahrvids intervju.
Efter att Rolf Ahlgren tagit över som redaktör 1944 började han införa mera söderhavshistorier, vilda västern-noveller, sportartiklar och swing-spalt. Trots dessa försök att öka upplagan genom att bredda materialet så föll upplagan som en gång varit så hög som 80.000 exemplar från omkring 40.000 när Ahlgren tog över tills tidningen lades ner 1947, officiellt på grund av brist på material och papper. Avsikten sades vara att utgivningen skulle återupptas senare vilket aldrig skedde.
Tidskriften var också föremål för en hel del debatt. Den utpekades av diverse ''moralens väktare'' att förleda dåtidens ungdom med ''strålande pekoral av den mest otäcka sort'', ''bloddrypande och vidriga skildringar''. Dessa fick naturligtvis mothugg på JVMs ledarsida (men man kan undra om dessa svar någonsin nådde sin adressat).
Jules Verne-Magasinet från 40-talet kostar 15--50 kronor per nummer. De äldsta numren betingar de högre priserna.
Källor: anatomy_of_wonder,the_encyclopedia_of_science_fiction, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973, drommar_om_evigheten, science_fiction_fran_begynnelsen_till_vara_dagar, science_fiction_what_its_all_about, science_fiction_an_illustrated_history, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1974_1983, science_fiction_och_hapna_sedan_1,fandboken, intervju_med_rolf_ahlgren
Den enda gång jag har sett Bertil Falks upplaga av JVM till salu så kostade numren ett par tior styck.
Källor: anatomy_of_wonder, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973, drommar_om_evigheten,science_fiction_what_its_all_about, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1974_1983, skandinavisk_fanzine_bibliografi,fandboken
I och med ingången av 1974 så förändras JVM drastiskt, från en häftad tidskrift i A4-format till någonting som ser ut som en pocketbok. Distributionen förändras också från kioskdistribution till endast prenumeration. Numreringen övergår nu också till att ange nummer sedan starten 1940 och det första pocketnumret är således 350.
I och med 401 övergår JVM från att publiceras av förlaget Delta till att publiceras direkt av förlaget Sam J. Lundwall Fakta & Fantasi (som dock har producerat den ända sedan 1972). Nu slås JVM också ihop med Sam J. Lundwalls andra tidskrift, Science Fiction Nytt och får därmed titeln Jules Verne-Magasinet. Science Fiction Nytt. Vid det här laget finns inte bara samarbete med F&SF utan också med Nueva Dimension (Spanien), El Pendulo (Argentina), Galactica (Ungern), Helikon (Rumänien) och SF Horizon.
JVM har stått som (del)arrangör för fyra svenska sf-kongresser (SF-Kongressen 1973 (Donald A. Wollheim), 1975 (Alfred Bester), 1977 (Robert Sheckley), 1979 (Harry Harrison)) och ett ''Prix Jules Verne'' har delats ut, sponsrat av JVM (på SF-Kongressen 1979 till Strugatskijs Picknick vid vägkanten). Delta gav 1977--1979 ut faksimilutgåvor av Jules Verne-Magasinet årgång 1940--1979 på mikrofische.
Det ''moderna'' JVM (både från Åhlén & Åkerlund och Delta) hittar man ofta på antikvariat, åtminstone nummer fram till omkring 1990, och de brukar kosta 15--25 kronor.
Källor: anatomy_of_wonder,the_encyclopedia_of_science_fiction, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973, drommar_om_evigheten,science_fiction_an_illustrated_history, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1974_1983,fandboken
Officiellt var Kjell Ekström, filosofie doktor i litteraturhistoria, redaktör för Häpna! Det påstås dock att han endast gjorde en aktiv insats i några år och att jobbet sedan gjordes av bröderna Kindberg med hjälp av olika fans, till exempel Alvar Appeltofft och Sture Lönnerstrand.
Häpna! anklagades 1965 för att ha tryckt två noveller av Terry Carr utan att ha tillstånd att göra det. Enligt vissa uppgifter ska detta ha lett till en copyrightstämning från F&SF. Om detta hade någon del i Häpna!s undergång kan väl diskuteras.
1969 försökte Sture Hällström att dra igång ett nytt professionellt sf-magasin efter misslyckandet med Nya Världar. Som redaktör anlitades John-Henri Holmberg och Hällström bad om indragning av ett antal tidskriftnamn (enligt Fandboken [fandboken] åtminstone Häpna!, SF-Nytt, Galaxy och Tidskrift för science fiction). För att förhindra att Hällström fick rättigheterna till namnen ''Häpna!'' och ''Tidskrift för science fiction'' så redigerade Sam J. Lundwall fyra 4-sidiga skyddsnummer av Häpna! 1969. Dessa skickades sedan till KB och till diverse fans. Enligt en uppgift ska skyddsnumren ha tryckts i 100 exemplar varav dock endast 25 stycken skickades ut. Enligt [fandboken] så gavs det ut skyddsnummer för alla de ovan nämnda tidskrifterna. Jag har aldrig hört talas om skyddsnummer av varken SF-Nytt eller Galaxy med de kan mycket väl existera trots det. Försöken att ta över tidskriftsnamnen ledde till en massa bråk men projektet rann ut i sanden utan att någon tidskrift gavs ut.
Det är inte ovanligt att man ser nummer av Häpna! på antikvariat, normalt för 15--20 kronor (första årgången dyrare). Det enda skyddsnummer jag sett till salu kostade 50 kronor.
Källor: anatomy_of_wonder,the_encyclopedia_of_science_fiction, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973, drommar_om_evigheten, science_fiction_fran_begynnelsen_till_vara_dagar, science_fiction_what_its_all_about, science_fiction_an_illustrated_history, science_fiction_och_hapna_sedan_1,fandboken
Under hela tiden Galaxy utgavs var personalen densamma, nämligen Sten Möllerström (ansvarig utgivare), Henrik Rabe (redaktionssekreterare), Uno Florén, Gustaf-Adolf Mannberg och Pär Rådström (konsulenter) och Olle Eksell (fasadputsare).
Man försökte efter en pristävling lansera termen ''faktasi'' istället för ''science fiction'' men misslyckades med att göra den populär.
Galaxy är inte helt ovanlig på antikvariat (förvånansvärt ofta i komplett serie). Priserna brukar ligga kring 15--25 kronor, förutom de tre sista numren som kostar uppåt 30--40 kronor.
Källor: anatomy_of_wonder,the_encyclopedia_of_science_fiction, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973, drommar_om_evigheten, science_fiction_fran_begynnelsen_till_vara_dagar, science_fiction_what_its_all_about,science_fiction_och_hapna_sedan_2, fandboken
Innehållet är av kända namn (Gernsback, Clarke, Appeltofft, Mårtensson, Stenfors, Lönnerstrand, Lundwall, Lindbohm) och någorlunda jämnt fördelat mellan noveller och artiklar men i de flesta fall är materialet mycket kortfattat och oftast också återtryckt från olika fanzines.
Jag har aldrig sett Nya Världar på antikvariat men lyckades köpa ett exemplar på en kongressauktion för en tia.
Källor: [skandinavisk_fanzine_bibliografi,fandboken]
Här uppstår ett långt uppehåll i utgivningen. Efter ett och ett halvt år skickas ett brev ut där man meddelar att utgivningen av Nova Science Fiction kommer att återupptas, men att tidningen nu kommer att ges ut av Gafiac Produktion HB. Formatet är 117 x 193, sidantalet 98 och redaktör är John-Henri Holmberg, assisterad av Anders Bellis, Maths Claesson och Roger Sjölander. Det tilltänkta innehållet för nummer ett till och med fyra 1987 presenteras och de sägs utkomma två nummer i månadsskiftet oktober/november och de andra två vid årsskiftet. Efter det är det tänkt att utgivningen ska ske kvartalsvis.
Tillsammans med nummer två 1987 av Nova SF så skickades det också ut ett brev där man förklarade att tanken var att nummer ett skulle ha skickats samtidigt (de trycktes samtidigt i slutet av november). Anledningen till att så inte skedde var att Ahrvid Engholm forslat bort hela upplagan ur tryckeriets lokaler. Kvar fanns ett brev där Ahrvid berättade att anledningen till detta tilltag var att han betraktade Anders Bellis spalt ''Fanorama'' som förtal av honom och därför beslagtagit upplagan för att förhindra att den spreds.
Brevet till prenumeranterna säger också att nummer ett ska tryckas om och skickas ut med nummer tre som också gått till tryck. Nummer ett skickades sedermera ut, men nummer tre har aldrig distribuerats.
Det är inte så vanligt att Nova SF förekommer på antikvariat, men när man hittar dem brukar man kunna få dem för 10--15 kronor.
Källor: [anatomy_of_wonder,fandboken]
Tidningen plågades av förseningar redan från starten. Tanken var att det skulle komma ut fyra nummer per år men bara ett nummer hanns med under 1994. Nummer två är daterat 1994 med kom inte förrän i mars 1995. Nummer tre (som var planerat att bli ett dubbelnummer som skulle utges i januari 1995) är så försenat att det inte har kommit ut än, även om Janne fortfarande verkar hysa ett visst hopp om att kunna ge ut det till slut. Upplagan rörde sig kring 1000 exemplar, men en stor del av dem har aldrig distribuerats.
Innehållsmässigt så innehåller båda numren av Magasin Aniara minst en modern amerikansk novell, en av en svensk fan och en av en öststatsförfattare. Dessutom finns fandom- och boknyhetsspalter. Detsamma gäller för den delen nummer tre som jag fått den tilltänkta innehållsförteckningen till av Janne. Som kuriosa kan nämnas att det numret skulle ha innehållit novellen ''Segling till Bysantium'' av Robert Silverberg, en novell som även utannonserades till nummer 3 1987 av Nova SF som inte heller kom ut.
Varje novell i Magasin Aniara föregås av en kort presentation av författaren och en bild av densamme, något som jag tycker är ett trevligt grepp.
Jag har aldrig sett något nummer av Magasin Aniara på antikvariat, däremot vet jag att Janne Wallenius har massor med exemplar kvar som han gärna säljer till humana priser.
Källor: anatomy_of_wonder,the_encyclopedia_of_science_fiction, science_fiction_an_illustrated_history
Kungliga Biblioteket med flera bibliotek saknar någon tidskrift vid namn Stella. Om man letar i aprilnumret av Illustrerad Familj-Journal för 1886 så hittar man dock något intressant. Här finns en tvåsidig annonsbilaga med ett avsnitt av en följetong av Jules Verne och en kort anonym novell. På den sista sidan av själva tidskriften finns en illustration vid namn ''Stella''. Tills bevis på motsatsen presenteras hävdar jag att någon tidskrift vid namn Stella aldrig har existerat.
Vetenskapen och Livet: Magasin för naturvetenskaperna och deras användning i det moderna livet, redigerad och illustrerad för var man gavs ut 1914 samt 1917--1929. Det är en populärvetenskaplig tidskrift som inte verkar ha publicerat någon skönlitteratur, dock finns enstaka artiklar som har viss sf-anknytning, exempelvis om möjligheterna till liv på andra planeter eller förutsättningarna för en resa till månen. En del av omslagen är dock science fiction-mässiga. Aprilnumret 1926 innehåller till exempel en spekulativ artikel om vad för tillämpningar vi i framtiden kommer att ha av trådlös bildöverföring (ett ämne som avhandlas i en annan artikel i samma nummer). Författarens tilltänkta tillämpningar är bildtelefoni, direktsänd kinematografi (det vill säga TV) och stridsledning. Dessutom förutspår han att strömmen av människor som flyttar in till städerna kommer att upphöra då stadens nöjen (bio, konserter) kan göras tillgängliga på landsbygden via trådlös teknik.
Jag har sett lösnummer för 20 kronor på antikvariat och inbundna årgångar för 150-200.
Källor: [science_fiction_an_illustrated_history,bertenstam_brev]
Hugin är en lite svårbestämd tidskrift och det råder delade meningar om huruvida den är ett science fiction-magasin eller inte. På ett sätt så är den naturligtvis inte det eftersom begreppet ''science fiction'' inte var uppfunnet 1916 när Hugin började utkomma. Det introducerades av Hugo Gernsback ungefär tio år senare. En ganska stor del av innehållet kan klassas som populärvetenskap. När Otto Witt ska beskriva vad Hugin innehåller så använder han bland annat fraserna ''naturvetenskapliga romanser'' och ''tekniska sagor'' vilket jag tycker är ganska likt science fiction-begreppet, speciellt som det inte var påhittat när detta skrevs. Mängden skönlitteratur i Hugin är emellertid ganska liten och har ofta ingenting med science fiction att göra.
Delta gav 1977 ut en komplett utgåva av Hugin i faksimil på mikrofische. Priserna för Hugin verkar ligga på 30--50 kronor per nummer, dyrare ju senare nummer det rör sig om.
Källor: anatomy_of_wonder,the_encyclopedia_of_science_fiction, drommar_om_evigheten, science_fiction_fran_begynnelsen_till_vara_dagar, science_fiction_what_its_all_about, science_fiction_an_illustrated_history, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1974_1983, science_fiction_och_hapna_sedan_1,fandboken
Källor: fandboken, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973
Källor: skandinavisk_fanzine_bibliografi, bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973,fandboken
[the_encyclopedia_of_science_fiction] John Clute and Peter Nicholls, editors. The Encyclopedia of Science Fiction. Orbit, London, 1993.
[fandboken] Ahrvid Engholm. Fandboken version 0.9. Publicerad elektroniskt.
[intervju_med_rolf_ahlgren] Ahrvid Engholm. Intervju med Rolf Ahlgren: Veckans Äventyrs siste redaktör. Science Fiction Journalen, (155 (uppsala-editionen)), hösten 1990.
[skandinavisk_fanzine_bibliografi] Rune Forsgren. Skandinavisk Fanzinebibliografi 1954--1977. Rune Forsgren, 1979.
[drommar_om_evigheten] John-Henri Holmberg. Drömmar om evigheten: Science fictions historia. Askild & Kärnekull, Stockholm, 1974.
[bertenstam_brev] Åke Bertenstam. E-mail, Feb 1997.
[science_fiction_fran_begynnelsen_till_vara_dagar] Sam J. Lundwall. Science fiction: Från begynnelsen till våra dagar. Sveriges Radio, Stockholm, 1969.
[science_fiction_what_its_all_about] Sam J. Lundwall. Science Fiction: What it's All About. Ace, New York, 1971. Revised, enlarged, and specially translated edition of Science Fiction: Från begynnelsen till våra dagar.
[fran_redaktionen_356] Sam J. Lundwall. Från redaktionen. Jules Verne-Magasinet, 36(356), oktober 1975.
[science_fiction_an_illustrated_history] Sam J. Lundwall. Science Fiction: An Illustrated History. Grosset & Dunlap, New York, 1977.
[bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1741_1973] Sam J. Lundwall. Bibliografi över science fiction & fantasy 1741--1973. Delta, Stockholm, 1984.
[bibliografi_over_science_fiction_och_fantasy_1974_1983] Sam J. Lundwall. Bibliografi över science fiction & fantasy 1974--1983. Delta, Stockholm, 1985.
[science_fiction_och_hapna_sedan_1] Bo Stenfors. Science fiction och Häpna! sedan. Spektra SF, (53), juni 1995. Del 1.
[science_fiction_och_hapna_sedan_2] Bo Stenfors. Science fiction och Häpna! sedan. Spektra SF, (54), september 1995. Del 2.
| År | Nummer | Frekvens | Sidor | Format | Kommentar |
| 1940 | 1--11 | 1/vecka | 68 | 160 x 240, häftad | |
| 1941 | 1--52 | ||||
| 1942 | 1--52 | ||||
| 1943 | 1--52 | ||||
| 1944 | 1--52 | ||||
| 1945 | 1--52 | ||||
| 1946 | 1--53 | ||||
| 1947 | 1--8 | ||||
| 1969 | 1 | 4/år | 12 | 150 x 210, häftad | |
| 2 | 16 | ||||
| 3 | 20 | ||||
| 4 | 32 | ||||
| 1970 | 1--4 | 32 (3 28) | |||
| 1971 | 1--2 | 28 | |||
| 1972 | 1--4 | 4/år | 36 (4 44) | A4, häftad | |
| 1973 | 1--3 | 4/år | 35 | A4 | På nummer 1 1973 är det feltryckt 5 1973. |
| 1974 | 350--353 | 132 | 120 x 210, limmad | ||
| 1975 | 354--357 | ||||
| 356A | 4 | A3 | Kongressnummer | ||
| 1976 | 358--361 | 132 | 120 x 210, limmad | ||
| 1977 | 362--366 | 6/år | 364 140 | ||
| 364A, 365A | ? | ? | Kongressnummer | ||
| 1978 | 367--372 | 132 (371 140) | |||
| 1979 | 373--378 | ||||
| 1980 | 379--384 | 381 140 | |||
| 1981 | 385--390 | ||||
| 1982 | 390A | 148 | Jubileumsnummer (Nya JVM och Delta 10 år) | ||
| 391--393 | 132 | ||||
| 394 | 116 | ||||
| 395 | 124 | ||||
| 396 | 132 | ||||
| 1983 | 397/398 | 260 | Dubbelnummer | ||
| 399--400 | 84 | 145 x 215, limmad | |||
| 401--402 | 145 x 215, häftad | ||||
| 1984 | 403--408 | ||||
| 1985 | 409--411 | ||||
| 412--414 | 68 | ||||
| 1986 | 415--418 | ||||
| 419--420 | 100 | 130 x 209, limmad | |||
| 1987 | 421--426 | ||||
| 1988 | 427--432 | ||||
| 1989 | 433--438 | ||||
| 1990 | 439--444 | ||||
| 1991 | 445--450 | 68 (450 100) | 145 x 214, limmad | ||
| 1992 | 451--456 | ||||
| 1993 | 457--458 | 52 | 165 x 245, häftad | ||
| 459--461 | 36 | 175 x 249, häftad | |||
| 462 | 68 | ||||
| 1994 | 463--468 | 36 (465/466 54) | 465/466 Dubbelnummer | ||
| 1995 | 469--474 | ||||
| 1996 | 475--480 | 32 | |||
| 1997 | 481-- | ||||
| 1954 | 1--9 | 12/år | 100 | 135 x 195, limmad | |
| 1955 | 1--12 | 7/8 dubbelnummer | |||
| 1956 | 1--12 | 6 116 | 7/8 dubbelnummer. Decembernumret märkt 33. | ||
| 1957 | 1--12 | 5/6 & 7/8 116 | 5/6 och 7/8 dubbelnummer. De två första numren märkta 34 och 35. | ||
| 1958 | 1--12 | 7/8 dubbelnummer | |||
| 1959 | 1--6 | ||||
| 7/8 | 135 x 185, limmad | ||||
| 9--12 | |||||
| 1960 | 1--12 | 6/7 och 8/9 dubbelnummer | |||
| 1961 | 1--12 | 5/6 och 7/8 dubbelnummer | |||
| 1962 | 1--12 | 7/8 dubbelnummer | |||
| 1963 | 1--12 | 7/8 dubbelnummer | |||
| 1964 | 1--12 | 6/7, 8/9 & 11/12 116 | 6/7, 8/9 och 11/12 dubbelnummer | ||
| 1965 | 1--6 | 2/3 & 4/5 116 | 2/3 och 4/5 dubbelnummer | ||
| 1966 | 1 | ||||
| 1969 | 1--4 | 4 | A4 (vikt A3) | Skyddsnummer | |
| 1958 | 1--4 | 12/år | 132 | 128 x 189, limmad | |
| 1959 | 5--16 | ||||
| 1960 | 17--19 | 6/år | 196 | ||
| 1964 | 1 | 4/år | 24 | 148 x 210, häftad | |
| 1982 | 1--4 | 4/år | 100 | 150 x 205, limmad | |
| 1983 | 1--6 | 6/år | |||
| 1984 | 1--2 | ||||
| 3--4 | 120 | ||||
| 1985 | 1--2 | 6/år | |||
| 3--4 | 4/år | 100 | 108 x 181, limmad | ||
| 1986 | 1 | 160 | |||
| 1987 | 1--2 | 100 | 117 x 193, limmad | ||
| 1994 | 1--2 | 4/år | 100 | 121 x 205, häftad | |