Bertil M�rtensson

Calle Dybedahl

Nedanst�ende text �r Calles icke inl�mnade C-uppsats i litteraturvetenskap om Bertil M�rtensson. Den kommer att publiceras i tre delar i M�nblad Alfa fram�ver. Den f�rsta delen beskriver science fiction-genren under M�rtenssons aktiva tid som f�rfattare samt g�r igenom genrens utveckling i Sverige. N�sta del g�r igenom M�rtenssons bokutgivning fr�n debuten 1968 och fram till 1979. Den tredje delen behandlar b�cker utgivna fr�n 1980 och fram till idag samt diskuterar stil och motiv i b�ckerna.

Introduktion

�versikt

Science fiction har funnits l�nge i Sverige, men den har s�llan varit s�rskilt popul�r och den har aldrig f�tt n�gon akademisk uppm�rksamhet att tala om, trots att ett av v�ra viktigaste och mest k�nda diktverk under 1900-talet h�r till genren (verket sj�lvt, Harry Martinsons Aniara, �r nog s� omskrivet, men inte i sin egenskap av science fiction). Under de senaste tre decennierna har det skett ett definitivt uppsving i den inhemska produktionen av science fiction. Vi har f�tt n�gra f�rfattare som i huvudsak h�ller sig inom genren, men �ven f�rfattare som normalt skriver ''vanlig'' prosa, som Lars Gustafsson och P. C. Jersild, har gett sig in p� genrens marker, med f�rv�nansv�rt goda resultat.

Jag anser att science fiction f�rtj�nar mer akademisk uppm�rksamhet. Det �r ett omr�de d�r vi i Sverige sl�par l�ngt efter v�ra kollegor i USA och Storbritannien, och jag har d�rf�r valt att skriva den h�r uppsatsen om den av de svenska f�rfattare vilka huvudsakligen h�llit sig till science fiction som genomg�ende h�llit h�gst kvalitet p� sina verk, i f�rhoppningen att den om inte annat skall tj�na till att upplysa om genrens existens.

Forskningsl�ge och litteratur

Den litteraturvetenskapliga forskningen kring science fiction i Sverige �r p� gr�nsen till icke-existerande. Det finns lite skrivet om fantastisk litteratur i allm�nhet, men det �r n�stan bara som barnlitteratur. En av de f� doktorsavhandlingar skrivna i Sverige som p� n�got s�tt handlar om science fiction �r Maria Nikolajevas The Magic Code, och den behandlar fantasy (som man med lite god vilja kan anse vara en typ av science fiction) f�r barn.

D� jag varit mer intresserad av historiska fakta �n litteraturvetenskaplig teori har jag i f�rsta hand anv�nt mig av Clute & Nicholls utm�rkta The Encyclopedia of Science Fiction, Brian Aldiss Trillion Year Spree och ett antal artiklar i amat�rtidskriften Science Fiction Forum.

Anglosaxisk science fiction p� 60-, 70- och 80-talet

N�gra ord om f�rfattarval

F�rfattarna jag tar upp nedan �r inte s�rskilt slumpm�ssigt valda. De �r samtliga k�nda namn i genren, de flesta av dem rentav ansedda som klassiska (undantagen �r Benford och Bear). De �r samtliga p� n�got s�tt typiska f�r sin tid, och bra exempel p� vad som var nytt i genren vid den tid de slog igenom. Det gamla, det som f�reg�tt dem, fanns naturligtvis kvar n�r de b�rjade skriva och i de flesta fall finns det gamla fortfarande kvar �n idag. De flesta, om inte alla, av de f�rfattare som debuterade under slutet av 30-talet och som mer �n n�gra andra definierade genren (Isaac Asimov, Robert Heinlein, Arthur C. Clarke) hade (eller har!) karri�rer som str�ckte sig �ver mer �n ett halvt sekel.

Men det jag vill �t h�r �r inte ''the state of the genre'', utan det nya som kom in vid en viss tid. Utvecklingen under den tid d� Bertil M�rtensson publicerade majoriteten av sina verk.

Det �r ocks� v�rt att n�mna att de f�rfattare jag tar upp h�r �r specifikt anglosaxiska. Det finns science fiction-f�rfattare �ven i andra l�nder (inte minst v�rt eget!), m�nga av dem mycket bra. Men det �r i de engelskspr�kiga l�nderna genren blivit st�rst, och det �r d�rifr�n det st�rsta inflytandet p� svensk science fiction kommit. Det finns �ven ett icke ignorerbart inflytande fr�n det f�re detta �steuropa tack vare Sam J. Lundwalls tr�gna f�rs�k att introducera deras science fiction h�r, och enstaka exempel p� verk fr�n andra delar av v�rlden. S� jag hoppar helt enkelt �ver br�derna Arkadij och Boris Strugatskij fr�n det forna Sovjet, Stanisaw Lem fr�n Polen och Carlos Mar�a Federici fr�n Uruguay. Samtliga har publicerats p� svenska, men i f�r liten utstr�ckning och f�r sent f�r att de skall ha haft n�got st�rre inflytande.

60-talet: Den nya v�gen

Fr�n 1900-talets b�rjan och fram�t hade science fiction till stor del handlat om rymdf�rder, n�got som �nnu inte kunde genomf�ras. Men 1957 skickade Sovjetunionen upp f�rst Sputnik och sedan Sputnik II med hunden Laika ombord. 1959 skickade de upp Jurij Gagarin. Pl�tsligt var rymden �tkomlig. En m�nniska hade f�r f�rsta g�ngen n�gonsin l�mnat moder jord bakom sig. Rymdf�rder var inte l�ngre n�got som enbart h�rde framtiden till.

Det h�r p�verkade m�nga av de science fiction-f�rfattare som debuterade i b�rjan av 60-talet. Att skriva om rymdf�rder var inte l�ngre intressant. De b�rjade leta efter gr�nser att spr�nga, och de hittade dem. Det b�rjade f�rsiktigt med noveller som hade betydligt starkare socialt patos �n vad som tidigare varit vanligt, och det fortsatte med allt mer utpr�glat experimentella psykologiska skildringar. Ganska snart f�rsvann den sociala tendensen (f�r en tid �tminstone) och de litter�ra experimenten tog �verhanden helt. Den s� kallade ''Nya V�gen'' blev s� pass dominerande att flera f�rfattare fr�n den s� kallade Campbell-eran (den tid d� den amerikanske redakt�ren John W. Campbell, jr. n�stan ensam best�mde vad som var science fiction, cirka 1937-50) slutade skriva under flera �r (den mest m�rkbare av dem troligen Isaac Asimov).

Den mest tongivande tidskriften blev den brittiska New Worlds, fr�n och med nummer 142 (maj-juni 1964) redigerad av Michael Moorcock. Han gick aktivt in f�r att publicera allt som var nytt och kontroversiellt. William Burroughs blev tidskriftens skyddshelgon, och J. G. Ballard dess profet.

J. G. Ballard

James Graham Ballard f�ddes 1930 i Shanghai av brittiska f�r�ldrar. Han tillbringade en stor del av sin barndom i ett japanskt krigsf�ngel�ger, och kom till England f�rst vid 16 �rs �lder. Han l�ste medicin ett kort tag, men tog ingen examen. Han debuterade som f�rfattare 1956, med novellerna ''Escapement'' och ''Prima Belladonna''.

�nda fr�n b�rjan v�grade Ballard anv�nda sig av genrens vanliga klich�er, som rymdskepp och tidsresor. Ist�llet koncentrerade han sig p� att beskriva katastrofer och dekadenta samh�llen i en relativt n�ra framtid. ''Prima Belladonna'' fick en serie tematiska uppf�ljare som beskrev livet i den d�ende semesterorten Vermilion Sands. Hela serien samlades i en bok 1971, med den f�ga f�rv�nande titeln Vermilion Sands. Den �r ett bra exempel p� dekadens-delen av Ballards f�rfattarskap.

Men det var inte det han blev k�nd och utsedd till New Worlds' frontalfigur f�r. Det blev han f�r sina allt mer experimentella f�rs�k att g�ra intr�ngande psykologisk science fiction ifr�n mer eller mindre psykotiska personers synvinkel. Det tydligaste och mest k�nda exemplet p� den sortens skrivande �r novellen ''The Terminal Beach''. Det �r historien om en man p� en � d�r n�got slags milit�rt test har utf�rts eller skall utf�ras. Han g�mmer sig f�r soldaterna som skall f�ra honom fr�n �n, och hela tiden hallucinerar han. Han lever inte riktigt i v�r v�rld, utan halvt om halvt i sina egna schizofrena fantasier. Vi som l�sare f�r se allt genom hans �gon, vilket inte direkt bidrar till att g�ra novellen l�ttbegriplig. Men trots sin sv�rgenomtr�nglighet �r den fascinerande. Ballard lyckas verkligen f�ra fram huvudpersonens hallucinatoriska v�rldsbild.

Till stor del lyckas han med det p� grund av en stor stilistisk skicklighet. Det var p� den tiden (och �r i allt f�r stor utstr�ckning �n idag) ont om f�rfattare inom science fiction med stark stilk�nsla, och Ballard var en av de f�rsta stilistiker som verkligen slog igenom.Cordwainer Smith (pseudonym f�r Paul Myron Anthony Linebarger) var en tidigare science fiction-f�rfattare som hade en minst lika starkt driven stil som Ballard, men han slog aldrig igenom p� samma s�tt. Det �r f�rst p� senare tid han b�rjat uppskattas ordentligt.

Brian Aldiss

En annan man som blev mer k�nd f�r sin litter�ra stil �n f�r inneh�llet i det han skrev var Brian W. Aldiss. Han f�ddes 1925 i England och v�xte upp normalt, till skillnad fr�n Ballard. Under tiden efter andra v�rldskriget tj�nstgjorde han vid signaltrupper i Burma och p� Sumatra. N�r han avslutat sin tj�nstg�ring d�r b�rjade han arbeta i en bokhandel i Oxford, och medan han gjorde det b�rjade han skriva. Han debuterade 1954 i tidskriften Science Fantasy med novellen ''Criminal Record''. Aldiss lyckades r�tt snabbt etablera sig som en nyskapande ung f�rfattare, och hans mest k�nda och tongivande verk kom tidigt i hans karri�r. Hans f�rsta roman, Non-stop, fr�n 1958 anv�nde sig av den gamla och k�nda id�n med generationsskeppEnligt Clute & Nicholls publicerades id�n f�rst av ryssen Konrad Tsiolkovsky 1928, men kan ha funnits tidigare., men gjorde det med en litter�r skicklighet som den aldrig tidigare framf�rts med. Senare verk f�ljer ungef�r samma m�nster, att anv�nda gamla v�lk�nda id�er p� ett inte s�rskilt originellt men p�fallande skickligt s�tt.

Traditionellt �r originalitet i id�er mycket h�gt v�rderat inom science fiction, men Aldiss lyckades bli en av genrens st�rsta f�rfattare utan att vara s�rskilt framst�ende p� det omr�det. Han starka sida var ist�llet uppfr�schandet av det gamla, att st�pa om v�lk�nda teman till en modern form och p� s� s�tt �ter g�ra dem aktuella. Ibland har han �ven med framg�ng v�nt p� sitt arbetss�tt, och kommit med ett ganska nytt tema men anv�nt en gammaldags stil. The Saliva Tree �r ett bra exempel p� det senare s�ttet att arbeta, Frankenstein Unbound p� det f�rra.

Numera �r nog Aldiss dock mest k�nd som framst�ende science fiction-kritiker, och hans Billion Year Spree (ut�kad och moderniserad som Trillion Year Spree tillsammans med David Wingrove 1986) �r ett av genrens klassiska kritiska verk.

Samuel R. Delany

Ballard och Aldiss �r b�da britter, och det var p� den sidan Atlanten som det mesta av den nya v�gen h�nde. Men det fanns en del p� den andra sidan ocks�. Det som syntes mest var Harlan Ellisons Dangerous Visions-antologi och dess uppf�ljare Again, Dangerous VisionsEn tredje volym, The Last Dangerous Visions, planeras, men �r f�r tillf�llet 26 �r f�rsenad, och de flesta tror nog inte l�ngre p� att den n�gonsin kommer att publiceras., men det var inte d�r som det i l�ngden viktigaste h�nde. Det var ett f�tal f�rfattare som verkligen bidrog till att f�ra in medvetandet om stil och litter�ra kvaliteter i genren, och den f�rmodligen viktigaste av dem var Samuel R. Delany.

Delany debuterade med en roman, vilket �r r�tt ovanligt i genren, The Jewels of Aptor 1962. Den togs emot v�l, och var r�tt nyskapande med ett anm�rkningsv�rt avancerat anv�ndande av mytologiska metaforer, men det var med Babel-17 fyra �r senare som han verkligen tog plats bland science fictions viktigaste f�rfattare. Han vann ocks� sin f�rsta NebulaNebulan �r ett av science fiction-v�rldens tv� mest prestigefyllda priser. Det delas ut �rligen av SFWA (Science Fiction Writers of America), i fyra kategorier f�r verk av olika l�ngd. Delany delade romanpriset 1966 med Daniel Keyes (som fick det f�r romanen Flowers for Algernon), fick det tv� g�nger 1967 (f�r romanen The Einstein Intersection och novellen ''Aye, and Gomorrah'') och �nnu en g�ng 1969 f�r l�ngnovellen ''Time Considered as a Helix of Semi-Precious Stones''. med den romanen. Den handlar om spr�k och dess betydelse f�r hur m�nniskor uppfattar verkligheten, ett ovanligt men inte helt ok�nt tema (det hade anv�nts fr�mst av Alfred Elton van Vogt i hans s� kallade Null-A-b�cker).De ing�ende romanernas titlar �r The World of Null-A (1948), The Players of Null-A (1956) och Null-A Three (1984). �rtalen f�r de tv� f�rsta romanerna �r d� de f�rst publicerades som frist�ende verk, de hade tidigare kommit ut i f�ljetongsform i Astounding Science-Fiction 1945 respektive 1948-49. Men han l�t inte bara spr�ket vara centralt i handlingen, han gjorde det centralt p� flera plan. Dels genom att l�ta bokens huvudperson vara poet och lingvist, dels genom att anv�nda ett medvetet och skickligt spr�kbruk n�r han skrev.

Spr�ket i det han skrev blev fort n�got av Delanys k�nnem�rke. L�ngst drev han det nog i novellen ''Time Considered as a Helix of Semi-Precious Stones'', som i stort sett inte har n�gon handling eller central id� alls. Den vann b�de Nebula- och Hugo Hugon �r det andra stora science fiction-priset. Det delas ut varje �r p� v�rlds-science fiction-kongressen efter omr�stning bland deltagarna. Delany har bara vunnit det en g�ng.-priset f�r 1969.

Delany fortsatte att skriva litter�rt mycket h�gtst�ende verk, och inpr�ntade i sina l�sares medvetanden att science fiction faktiskt kunde vara b�de v�lskriven litteratur och bra science fiction. Han skrev ocks� litteraturkritik, och bidrog starkt till att g�ra science fiction till etablerat akademiskt studieobjekt i USA. Sedan 1988 �r han professor i litteraturvetenskap vid University of Massachusetts.

70-talet: Omv�rlden smyger in

S� sm�ningom b�rjade de sextiotalistiska formexperimenten f�rlora n�got av sitt nyhetsv�rde. Det r�ckte inte l�ngre att bara skriva n�st intill obegriplig prosa. Ist�llet d�k det upp folk som f�rde in nya socialkritiska id�er, eller som f�rde fram gammal kritik p� ett nyare och h�rdare s�tt. De rent litter�ra experiment som Ballard med flera gjort gl�mdes inte bort, men de f�rlorade sin st�llning och inkorporerades i genrens huvudf�ra.

Ist�llet b�rjade f�rfattare med ett mycket uttalat budskap dominera. Genren hade naturligtvis inte varit utan samh�llskritiska och andra budskap tidigare, lika lite som de varit utan formexperiment f�re 1960, men nu kom de mycket tydligare och i st�rre antal. Kritiken var nu ocks� riktad mot n�got mer kontroversiella m�l. Mycket av vad som kommit tidigare hade varit riktat mot k�rnvapen (Walter M. Millers A Canticle for Leibowitz eller Robert A. Heinleins ''Solution Unsatisfactory'', till exempel). Nu kom ist�llet milj�f�rst�ring, feminism och v�stv�rldens behandling av tredje v�rlden in som frekventa teman.

John Brunner

Den brittiske f�rfattaren John Brunner debuterade redan 1951, men det var med fyra romaner publicerade fr�n 1968 till 1975 som han �vergick fr�n att skriva underh�llningsb�cker av space opera-typ till att skriva samh�llskritisk near-future-science fiction. I och f�r sig b�rjade de komma redan p� 60-talet, men de �r helt och h�llet typiska f�r den sorts science fiction som blev dominerande under 70-talet.

B�ckerna �r samtliga dystopier, och var och en tar upp ett av de problem som Brunner s�g som centrala i d�tidens v�sterl�ndska samh�lle. De �r Stand on Zanzibar (1968) som handlar om �verbefolkning, The Jagged Orbit (1969) om eskalerande v�ld i samh�llet, The Sheep Look Up (1972) om milj�f�rst�ring och The Shockwave Rider (1975) om farorna med den raskt �kande datoriseringen. De �r allihop skrivna med en mycket medveten stil, d�r normalt ber�ttande text varvas med fiktiva nyhetsartiklar och helt verkliga vetenskapliga rapporter, det byts mellan olika tr�dar i ber�ttelserna v�ldigt drastiskt, en del kapitel best�r bara av delar av ord, och s� vidare, och s� vidare. Sammantaget ger de h�r greppen en hektisk och oroande st�mning �t ber�ttelsen som hj�lper till att st�rka dess budskap. I synnerhet The Sheep Look Up �r mycket lyckad och skr�mmande trov�rdig. Under det n�stan kvartssekel som g�tt sedan den skrevs har den f�rlorat mycket lite av sin aktualitet.

Tyv�rr s�lde inte de h�r fyra b�ckerna s� bra som Brunner hoppats, och han kunde inte leva p� positiv kritik. Han blev n�got bitter, och s�v�l antalet som kvaliteten p� hans b�cker sj�nk drastiskt efter The Shockwave Rider. Trots detta blev han mycket inflytelserik, och de h�r fyra b�ckerna har med tiden blivit mindre klassiker.

Joanna Russ

�ven Joanna Russ publicerade mycket science fiction innan hon till slut b�rjade komma med verk av vikt. Hon debuterade 1959 med en novell betitlad ''Nor Custom Stale'', men det var med l�ngnovellen ''Picnic on Paradise'' hon f�rst blev k�nd som feminismens fr�msta f�respr�kare inom science fiction. ''Picnic on Paradise'' �r en egentligen ganska enkel historia, kompetent ber�ttad utan s�rskilda formexperiment. Dess huvudperson �r den tidsresande agenten Alyx, och f�rutom det faktum att Alyx �r kvinna �r det inget extraordin�rt med den. Och just d�ri ligger paradoxalt nog det extraordin�ra. Russ po�ngterar aldrig Alyx kvinnlighet, pekar aldrig p� den, utan l�ter det vara helt sj�lvklart. Vilket det ju ocks� �r, men dittills hade ingen skrivit p� det s�ttet. Det kom s� sm�ningom fler noveller med Alyx som huvudperson, och de samlades 1976 i boken Alyx, med ett f�rord av Samuel Delany.

1972 vann Russ en Nebula f�r novellen ''When it Changed''. Det �r en kort historia fr�n planeten Whileaway, som en g�ng koloniserats av m�nniskor, men d�r alla m�n vid n�got tillf�lle av n�gon anledning d�tt. De kvarvarande kvinnorna f�r�kade sig med teknologisk hj�lp, och vid den tid novellen utspelar sig har de levt s� i h�g�nskelig v�lm�ga i bra m�nga �r, s�pass l�nge att de inte l�ngre minns m�n. Novellen ber�ttar om hur ett rymdskepp med m�n ombord hittar Whileaway, och reaktionerna n�r det landar. M�nnen ser sig som planetens r�ddare, medan kvinnorna som bor d�r inte h�ller med p� n�got s�tt. Russ har skrivit p� ett s�dant s�tt att man n�stan tvingas ta Whileaway-innev�narnas sida, och novellen visar mycket effektivt n�got om hur k�nsroller fungerar.

Russ har inte skrivit s� mycket sj�lv, men hon har berett v�g f�r m�nga kvinnliga f�rfattare som kom efter henne. Numera h�nder det n�stan aldrig att kvinnliga science fiction-f�rfattare d�ljer sig bakom tvetydiga namn eller initialer, s� som var vanligt p� 40- och 50-talen (Andre Norton och C. L. MooreI Catherine Moores fall har det p� senare �r uppdagats att hon ibland publicerade saker under sin man Henry Kuttners namn, bara f�r att hon d� fick mer betalt. En av Kuttners mest k�nda och inflytelserika verk, The Dark World fr�n 1946 som bland annat inspirerade Roger Zelazny att skriva sin ber�mda Amber-serie, �r inte alls skriven av Kuttner, utan av Moore. �r nog de mest k�nda f�rfattare som gjorde p� det s�ttet).

Gregory Benford

Till skillnad fr�n Brunner och Russ kom Gregory Benford med sin mest k�nda roman i andra �nden av 70-talet, 1980, med Timescape. Han debuterade redan 1965, men efter det kom det inte s�rskilt mycket mer (professionellt -- han var en aktiv fanskribent) f�rr�n en bit in p� 70-talet. Till yrket �r han teoretisk fysiker, och som f�rfattare h�ller han sig ganska strikt till h�rd science fiction.

Timescape utspelar sig dels i England i en n�ra framtid, en framtid d�r milj�f�rst�ringen g�tt s� l�ngt att �ven de tidigare v�lm�ende v�stl�nderna b�rjat f� sv�rt att f�rs�rja sitt folks behov av mat, och dels i Kalifornien i mitten av 60-talet. Huvudpersonerna i b�gge tiderna �r tv� fysiker, en etablerad forskare och en av hans doktorander. De p� 60-talet h�ller p� med f�rs�k involverande metallers egenskaper vid extremt l�ga temperaturer, och de i framtiden f�rs�ker medelst tachyonerTeoretiska partiklar fr�n modern fysik, f�r vilka ljusets hastighet �r den l�gsta m�jliga. Ur v�r synvinkel skulle s�dana partiklar r�ra sig bak�t i tiden, vilket g�r dem intressanta f�r f�rfattare som vill skriva om tidsresor p� ett n�gorlunda trov�rdigt s�tt. s�nda ett meddelande till dem p� 60-talet f�r att varna dem f�r ett specifikt, mycket stort milj�hot.

F�r att vara h�rd science fiction �r Timescape mycket verklighetsn�ra. Beskrivningarna av forskarnas dagliga arbete, med motg�ngar och framg�ngar, �r mycket v�l utf�rda (vilket troligen beror p� att Benford har stor personlig erfarenhet av s�dant arbete). 60-talets Kalifornien och framtidens England beskrivs b�gge tv� med stor inlevelse och k�nsla. Det �r p� s� s�tt en modern science fiction-bok. Den skulle inte ha kunnat skrivas ens tio �r tidigare, eftersom de som d� skrev h�rd science fiction ofta skydde v�lgjorda personteckningar som pesten (de distraherade l�saren fr�n de viktiga id�erna, ju!). Budskapet g�r i 70-talets anda, med r�tter i verk som Vonda McIntyres Dreamsnake och Kate Wilhelms Where Late the Sweet Birds Sang. Den �r ocks� teknikoptimistisk. �ven om det �r med teknikens hj�lp m�nniskorna f�rst�rt sin v�rld, s� �r det ocks� med dess hj�lp de kommer att fixa den igen.

80-talet: Den m�rknande framtid �r v�r

Redan under 70-talet hade Campbell-erans teknikoptimism f�rsvagats avsev�rt. Tekniken s�gs inte l�ngre som n�got enbart positivt av f�rfattare som Brunner och Silverberg. Men �ven hos dem fanns det en k�nsla av att framtiden kunde bli b�ttre, att saker skulle komma att utvecklas �t r�tt h�ll, om bara folk tog sitt f�rnuft till f�nga. Och f�rr eller senare skulle folk g�ra det, n�got annat var ot�nkbart.

Under 80-talets f�rsta �r b�rjade de f�rfattare som sedermera kom att kallas ''cyberpunks'' beskriva framtider d�r folk inte alls sk�rpte sig, d�r m�nniskorna fortsatte agera precis som de alltid gjort, och d�r saker inte alls blev b�ttre utan bara stadigt s�mre. Tekniken f�rst�rde naturen och fungerade som opium f�r massorna, regeringar f�rlorade all sin makt till de multinationella f�retagen, som naturligtvis bara brydde sig om sin egen vinst och inget annat. Framtiden var m�rk. F�rtroendet f�r m�nskligheten var l�gt.

�ven om cyberpunken var den str�mning inom science fiction som syntes �verl�gset b�st, var det relativt f� verk som h�rde till den. Majoriteten av det som skrevs var inte cyberpunk, men det var �nd� m�rkare i tonen och mer pessimistiskt �n vad science fiction traditionellt varit. �ven p� ytan traditionell space opera (om �n o�ndligt mycket mer sofistikerad �n, s�g, ''Doc'' Smiths Lensman-serieEn serie l�ngnoveller och romaner av Edward Elmer Smith (1890-1965) med relativt komplicerad publiceringshistoria, men huvudsakligen utkommen i f�ljetongsform i Amazing Stories mellan 1934 och 1948. Serien �r det f�rsta och troligen b�sta exemplet p� s� kallad ''space opera'', en subgenre till science fiction som k�nnetecknas av mycket h�gt tempo, mycket action och inte s�rskilt mycket till tankeinneh�ll. Ett nyare och f�rmodligen mer allm�nt k�nt exempel p� space opera �r Star Wars-filmerna.) som David Brins Startide Rising och The Uplift War hade en underliggande m�rk ton. D�r universum tidigare varit tomt eller befolkat av arter underl�gsna m�nniskan var det nu pl�tsligt fullt, n�stan �verbefolkat, och m�nniskan var l�ngt fr�n den mest framst�ende arten.

Budskapet fr�n 70-talets varningsromaner hade sjunkit in.

William Gibson

Den f�rfattare som mer �n n�gon annan kommit att representera cyberpunken �r William Gibson, och han har gjort det s� till den milda grad att han i m�ngas �gon �r cyberpunken. Hans debutroman Neuromancer fr�n 1984 �r f�rmodligen det mest centrala och inflytelserika verket inom science fiction under 80-talet.

Gibson debuterade 1977 med novellen ''Fragments of a Hologram Rose''. Den �r i tonen mycket lik hans senare Sprawl-serieSammanfattande namn p� de romaner och noveller som �r satta i samma framtida v�rld som Neuromancer. Huvudsakligen best�ende av romanerna Neuromancer, Count Zero och Mona Lisa Overdrive, plus novellerna ''Johnny Mnemonic'', ''The Winter Garden'', ''New Rose Hotel'' och ''Burning Chrome''. (i vilken Neuromancer ing�r), med en v�rld i en n�ra framtid som tycks fast i ett tillst�nd av kontinuerligt s�nderfall, och en vilsen huvudperson som har sv�rt att passa in i samh�llet.

Han fortsatte att skriva noveller fram till ungef�r 1983, och �ret efter kom Neuromancer. Den slog ned som en bomb, och vann s�v�l Hugo- och Nebula-priserna som den 1983 instiftade Philip K. Dick Award. Den utspelas i samma n�ra framtid som hans tidigare publicerade novellerna ''Burning Chrome'' och ''Johnny Mnemonic'', en framtid d�r nationalstaterna f�rlorat sin st�llning och de multinationella f�retagen tagit �ver. De personer man f�r se i texten �r antingen fattiga, maktl�sa individer n�ra samh�llets botten eller extremt rika och m�ktiga n�ra samh�llets topp. Man f�r en k�nsla av att det inte existerar n�gon egentlig medelklass.

Teknologin �r ocks� mycket viktig i boken. Den �r allomfattande, det finns n�stan ingenting som kan g�ras utan tekniska hj�lpmedel. Den genomsyrar m�nniskornas hela liv, och tycks ofta styra dem snarare �n tv�rtom. Tekniken har blivit en kraft i sig sj�lv, ett ostyrbart monster. Hela romanen handlar om hur en maskin, en artificiell intelligens, f�rs�ker g�ra sig fri fr�n de begr�nsningar m�nniskorna byggt in i den. F�r att lyckas med detta tar den hj�lp av m�nniskor, som inte vet vad de egentligen arbetar f�r. Huvudpersonerna i Neuromancer, Case och Molly, arbetar s�vitt de vet f�r en man vid namn Armitage, men under romanens g�ng kommer det fram att Armitage egentligen inte existerar. Han �r en konstruktion, ett artificiellt psyke som AIn byggt upp i resterna av en permanent mentalsjuk man vid namn Corto.

V�rlden i Neuromancer �r m�rk, och p� v�g att bli m�rkare. Mycket har g�tt fel, naturen �r sv�rt sargad (det n�mns att h�star �r en utd�d art) och ingen f�rs�ker g�ra n�got �t saken. De som skulle kunna g�ra n�got �r de multinationella f�retagen, och de struntar i det. Att st�da upp det andra f�rst�rt ger ingen monet�r vinst.

C. J. Cherryh

Carolyn Janice CherryHennes fulla namn lyder s�, men hos skriver under namnet C. J. Cherryh. Det extra h:et p� slutet lade hon till f�r att skilja sitt namn fr�n sin brors, illustrat�ren David A. Cherry, som n�r hon debuterade var betydligt mer k�nd �n hon. debuterade redan 1968 med novellen ''The Mind Reader'', men det var med sin f�rsta roman Gate of Ivrel 1976 hon b�rjade g�ra v�sen av sig och med sin s� kallade Alliance-Union-serie under 80-talet som hon etablerade sig som en av genrens viktigaste och mest nyskapande f�rfattare.

Alliance-Union-b�ckerna, som vid det h�r laget har hunnit bli ganska m�nga, beskriver en t�nkbar framtida historia fr�n b�rjan av 2000-talet och n�gra sekler fram�t. De f�rsta tv� b�ckerna (i den interna kronologin, de kom ut 1991 och 1992) �r centrerade kring Jorden, men de senare b�ckerna i serien �r det inte. Den politiska och ekonomiska tyngdpunkten har flyttats d�rifr�n, och Jorden har blivit ett ointressant bakvatten. De stora politiska grupperingarna �r ist�llet Alliansen och Unionen, som vardera str�cker sig �ver ett antal stj�rnsystem. M�nga stj�rnsystem, men f� planeter, vilket �r ovanligt. Cherryh l�ter ist�llet sina m�nniskor huvudsakligen leva ombord p� stora rymdskepp eller enorma rymdstationer.

Romanerna ger ett slags ''�gonblicksbilder'' av olika tider och platser i historien, och den stora �vergripande historian l�mnas �t l�saren att pussla ihop sj�lv. Huvudpersonerna i Cherryhs b�cker �r v�ldigt ofta, s� gott som alltid, r�tt vanliga m�nniskor, os�kra p� sig sj�lva och med problem som alla andra (de tv� stora undantagen �r Wave Without a Shore och Cyteen som b�gge portr�tterar genier). Det �r f�r det mesta l�tt att identifiera sig med dem. Vanligtvis r�kar huvudpersonerna ut f�r n�got otrevligt, antingen p� ett personligt plan eller p� s� s�tt att de hamnar mitt i ett krig eller en annan katastrof.

Det som g�r Cherryhs Alliance-Union-serie utpr�glat 80-talistisk �r att den �vergripande handlingen, de stora dragen i historien, inte alls liknar de stora rymdimperierna fr�n 40- och 50-talet, utan mer p�minner om den maktpolitik vi dagligen ser p� TV-nyheterna. Det ligger ingen idealism bakom m�nsklighetens expansion, bara lusten efter en b�ttre plats att leva p� eller �nskan om st�rre profit. M�nniskorna i Cherryhs b�cker �r sn�la, sm�aktiga och elaka p� samma s�tt som m�nniskor �r i verkligheten, och de �r ocks� �dla, hj�ltemodiga och givmilda p� samma s�tt. Det �r, till skillnad fr�n hur det var i klassiska framtida historier som Asimovs och Heinleins, inget glamour�st �ver den framtid som Cherryh beskriver.

Greg Bear

Gregory Dale Bear b�rjade liksom Cherryh skriva l�ngt innan han etablerade sig som f�rfattare av vikt. Han debuterade med novellen ''Destroyers'' redan 1967, n�r han var 15 �r gammal, men s�lde d�refter inget p� 5 �r, och det var fr�n och med ''Blood Music'' 1983 som han b�rjade producera verk av vikt.

''Blood Music'' �r h�rd science fiction, men h�rd science fiction skriven av en f�rfattare som kan skriva bra och anstr�nger sig f�r att g�ra det. Den vetenskapliga bakgrunden i novellen �r biologi, specifikt genmanipulation. Huvudpersonen �r en biolog som jobbar med att f�rs�ka ta fram biologiska datorer, och under arbetet med det r�kar han uppt�cka ett s�tt att g�ra enskilda celler intelligenta. I ett f�rs�k att dra nytta av detta sj�lv, ist�llet f�r att hans arbetsgivare skall g�ra det, injicerar han cellerna i sitt eget blod. Tanken �r att han skall f� ut �tminstone n�gra av cellerna igen n�r han f�tt tag i ett nytt laboratorium, men innan han hinner s� l�ngt har cellerna b�rjat bygga sig ett samh�lle inuti hans kropp. ''Blood Music'' skulle l�tt ha kunnat bli �nnu en variation p� det klassiska Frankenstein-temat, men Bear g�r det ist�llet till en demonstration av m�nniskans relativa litenhet. Noocyterna (som huvudpersonen kallar de intelligenta cellerna) �r inte onda eller goda, de �r bara annorlunda. I romanversionen (Blood Music, 1985) slutar det med att noocyterna transformerar en stor del av hela Jordens biosf�r till fler av sig sj�lva, och i en kataklysmisk slutscen uppg�r de i n�got slags kosmisk medvetande och f�rsvinner, efterl�mnande en till oigenk�nnlighet f�rvandlad Jord, s�ledes tillf�rande ett ekologiskt tema till verket.

Omsorgen om moder Jord �terkommer i flera av Bears senare romaner. I Eon (1985) s�nder m�nniskor fr�n framtiden tillbaka en asteroid till v�r tid f�r att f�rs�ka hindra det stora k�rnvapenkrig som f�rst�rde deras v�rld (de lyckas inte hindra kriget). I The Forge of God f�r Jorden i en n�ra framtid f�r f�rsta g�ngen bes�k av utomjordiska intelligenser, tyv�rr i form av automatiserade vapen som i romanens slut f�rst�r Jorden fullst�ndigt.

Bear skriver inte lika m�rkt som Gibson eller Cherryh, men det finns �nd� i alla hans romaner sedan �tminstone Blood Music en stark medvetenhet om hur sk�rt livet p� Jorden faktiskt �r, och hur l�tt det med teknologins hj�lp vore f�r oss att f�rst�ra det. Vi m�ste vara f�rsiktiga med vad vi g�r, f�r om vi inte �r det d�r vi.

Philip K. Dick

Det �r uppenbart att M�rtensson �r influerad av Philip K. Dick. Han har sj�lv ber�ttat att han uppt�ckte Dick vid ganska unga �r, och tyckte mycket om hans verk.

S�dana uttalanden skall man naturligtvis se p� med en stor portion misst�nksamhet. Det finns dock fler bel�gg f�r influenser fr�n Dick. Det fr�msta �r att M�rtensson i sina romaner st�ndigt �terkommer till teman som var viktiga �ven hos Dick. Ett kanske inte lika starkt, men betydligt tydligare, tecken �r en novell han publicerade i den lundensiska studenttidskriften Gaudeamus 1973. Novellen �r avsedd som ett inl�gg i debatten inf�r h�gskolereformen 1977, heter ''Mannen i det h�ga slottet'' och �r en pastisch p� Dicks alternativv�rldsroman The Man in the High Castle fr�n 1962.

Med det som bakgrund k�nns det relevant att s�ga n�gra ord om Philip K. Dicks f�rfattarskap.

Philip Kindred Dick f�ddes 1928. Han debuterade som f�rfattare med en novell, ''Beyond Lies the Wub'', 1952 och publicerade d�refter ett sort antal noveller och romaner. Han blev relativt snabbt k�nd som en f�rfattare som skrev knepiga men r�tt bra historier, men det var f�rst med The Man in the High Castle fr�n 1962 som han etablerade sig ordentligt som en av genrens stora f�rfattare. Han fortsatte att skriva sina egensinniga b�cker �nda fram till sin d�d 1982. Vid det laget var han mycket v�lk�nd, och en av hans romaner hade precis blivit film (Blade Runner, regisserad av Ridley Scott). M�ngden vetenskaplig litteratur om honom �r stor och v�xande, och det p�st�s d� och d� att Dick �r science fiction-genrens hittills enda riktiga geni.

Dicks verk �r n�stan undantagsl�st m�rka och dystra. De utspelar sig ofta i �delagda och underbefolkade v�rldar, d�r ensamma m�nniskor f�rs�ker hitta n�got slags mening med sin existens. Fr�gor om identitet, vad som g�r en viss m�nniska till en viss m�nniska, och religi�sa grubblerier �terkommer mycket ofta. Verkligheten �r hos Dick ofta en plastisk, formbar och os�ker sak. Hos honom �r ingenting n�dv�ndigtvis fast och s�kert, vad som helst kan �ndra sig utan minsta f�rvarning.

Do Androids Dream of Electric Sheep? fr�n 1968, romanen som blev filmen Blade Runner, �r ett typiskt exempel. Den utspelar sig i ett USA efter ett k�rnvapenkrig eller n�gon liknande katastrof. Naturen �r �delagd, m�nga djurarter �r utrotade, och de flesta m�nniskor har gett sig av till kolonier p� andra planeter. Kvar finns de utst�tta, de misslyckade, de missbildade. Romanens huvudperson, Rick Deckard, �r ett slags polis med uppdrag att leta r�tt p� och avr�tta f�rrymda androider (kallade replikanter i romanen). Han har problem med sitt jobb, han har problem med sitt �ktenskap, och han har problem f�r att han inte har r�d med n�got av de artificiella djur som fungerar som statussymboler f�r det flertal som inte har r�d med n�got av de f� �verlevande riktiga djur som finns. Bokens replikanter �r extremt m�nniskolika, det kr�vs noggranna unders�kningar i laboratorium f�r att avg�ra om en person �r m�nniska eller replikant. Under romanens g�ng blir Deckard sj�lv os�ker p� vilken sida han tillh�r, m�nniska eller replikant. Han st�ter p� personer som inte vet vilketdera de �r, och vid ett tillf�lle f�rekommer en hel falsk polisstation, bemannad enbart med replikanter.

Det �r inte heller riktigt s� enkelt att m�nniskor �r m�nniskor och replikanter �r replikanter. De f�rrymda replikanter som Deckard jagar tar sin tillflykt till ett �vergivet gammalt hyreshus, d�r de blir v�nner med en efterbliven man, John Isidore, som bor d�r sedan tidigare. N�r Deckard s� sm�ningom sp�rar dem dit och tar sig in f�r att d�da dem, hj�lper Isidore hellre dem �n Deckard trots att han vet vad de �r, bara f�r att deras beteende �r m�nskligare �n Deckards. Skillnaden mellan m�nniskor och replikanter �r liten och sv�r att definiera, vilket �r en stor del av po�ngen med hela romanen. Vad �r en m�nniska? Vad skiljer henne fr�n en maskin?

En annan aspekt av Dicks upps�ttning teman syns i The Three Stigmata of Palmer Eldritch fr�n 1965. Den handlar om de f�rsta kolonisterna p� Mars, och de som s�ljer dem den drog som g�r deras liv uth�rdligt, Can-D. I ett f�rs�k att bryta monopolet p� den h�r drogen sponsrar FN en man, Palmer Eldritch, som p�st�r sig ha en fullgod ers�ttning, kallad Chew-Z. Eldritch �r inte vilken man som helst. Han har tidigare varit med p� den enda bemannade expeditionen till en annan stj�rna, och efter tio �rs fr�nvaro var han den ende som �terv�nde. Med tiden, efter att Chew-Z b�rjat anv�ndas, visar det sig att Eldritch (f�rmodligen, skall man nog till�gga, f�r inget �r helt s�kert i Dicks romaner) f�rt med sig n�got tillbaka fr�n Proxima Centauri, att han �r besatt av n�got m�rkt och illvilligt. Han tar allt mer rollen av ett slags m�rk gudomlighet snarare �n en m�nniska. Han manifesterar sig f�rst i drogdr�mmarna, och senare i verkligheten f�r dem som anv�nder Chew-Z. Det blir en kamp om m�nniskornas sj�lar mellan producenterna av Can-D och Palmer Eldritch, och i slutet �r det, helt i enlighet med Dicks m�rka vision, Eldritch som vinner. M�nniskorna g�r sitt b�sta, men de �r bara m�nniskor, och Palmer Eldritch �r n�got mer och starkare �n s�.

Fr�gorna om vad en m�nniska �r, vad som �r verkligt, om huruvida det finns en gud och vilka hans egenskaper i s� fall �r �terkommer hela tiden hos Dick, st�ndigt utan svar. Han �r envetet pessimistisk, men lyckas �nd� ha en positiv syn p� m�nniskan. Det �r inte den enskilda m�nniskan som g�r att saker g�r fel, det �r det universum sj�lv och den eller det som skapat det som g�r.

Science Fiction i Sverige

Forntiden: Lundin och Witt

Science fiction-genren startade l�ngsamt i Sverige. Den del av upplysningen p� kontinenten som ledde till Voltaires och Swifts fantastiska verk n�dde i Sverige aldrig l�ngre �n p� sin h�jd till hovet. Sam J Lundwall och John-Henri Holmberg (de tv� svenskar som skrivit mest, och f�rmodligen kan mest, om science fiction i Sverige) anger i sin artikel om skandinavisk science fiction i Clute & Nicholls The Encyclopedia of Science Fiction bara ett enda exempel p� proto-science fictionVerk som liknar science fiction, men som publicerades innan man anser att genren fanns. Vad som �r proto-science fiction blir naturligtvis beroende av vad man anser vara science fiction. Se artikel i Clute & Nicholls f�r en utf�rligare diskussion. f�re 1878, en historia av Olof von Dalin om utomjordiska bes�kare i Then Sw�nska Argus 1734.

1878 kom det f�rsta verk som utan st�rre tvekan kan kallas science fiction, en roman skriven av journalisten Claes Lundin med titeln Oxygen och Aromasia. Det �r en utopisk ber�ttelse fr�n Sverige �r 2378 som p�minner en hel del om Jules Vernes tv� �r senare publicerade ''Au XXIXme Si�cle. La journ�e d'un journaliste am�ricain en 2889'', vilket inte �r s� m�rkligt eftersom den h�r typen av ber�ttelse var relativt vanlig p� den tiden. Lundins roman skiljer sig fr�n Vernes novell (och, enligt Holmberg i en artikel i Science Fiction Forum nr 78, fr�n majoriteten av liknande ber�ttelser) genom att Lundin ger kvinnorna en betydligt friare och aktivare roll �n Verne. Den kom ut i en nyutg�va 1974 fr�n Lundwalls f�rlag Delta, med moderniserad stavning.

Lundin skrev ingen mer fantastisk litteratur, och efter honom h�nde inte mycket mer f�rr�n ett decennium efter sekelskiftet. 1911 kom Otto Witt ut med sin f�rsta roman, De sista m�nniskorna. Han f�ljde upp den med ytterligare 40 a 50 stycken innan han avled 1923. 1916 b�rjade han ge ut vad som ibland kallas v�rldens f�rsta science fiction-tidskriftOm den verkligen var det beror naturligtvis p� vad man menar med science fiction. Man kan, om man vill, anse att den �nnu tidigare svenska tidskriften Stella som kom ut med fyra nummer mellan april 1886 och augusti 1888 �r den f�rsta science fiction-tidskriften. Den inneh�ll mest material fr�n utl�ndska f�rfattare, bland andra Jules Verne, och f�rsvann snabbt och sp�rl�st.

, Hugin. Det r�der fortfarande en viss os�kerhet om huruvida Stella faktiskt existerat eller inte. Lundwall har skrivit lite om den men v�grar att uppge var de exemplar han k�nner till finns eller vad som finns i exemplaren han har tillg�ng till. Den ska ha varit en frist�ende bilaga till den v�lk�nda tidskriften Svea, men Stella kan varken Kungliga Biblioteket eller Carolina Rediviva uppbringa. /Hans Den inneh�ll bland annat popul�rvetenskapliga artiklar och utopiska romaner i f�ljetongsform. S� gott som hela inneh�llet i de drygt 85 nummer som kom ut var skrivet av Witt sj�lv, inklusive reklamen. Vad det g�ller det litter�ra v�rdet s�ger John-Henri Holmberg s� h�r:

Tyv�rr saknade Witt helt litter�r talang, hans framtidsvisioner �r inskr�nkta och inte s�rskilt �vertygande, och hans moraliska budskap �r enfaldigt i sitt idoga �ltande av fosterlandsk�rlek och nationalism.John-Henri Holmberg, Science Fiction i Sverige 1 (Science Fiction Forum nr 78), s. 7

Den �sikten f�r dock Holmberg st� f�r sj�lv.

Det �r ett intressant sammantr�ffande att Otto Witt, Karl Hans Strobl (redigerade den f�rsta tyska science fiction-tidskriften, Der Orchideengarten) och Hugo Gernsback (science fictions fader i USA) allihop studerade i Bingen i Tyskland samtidigt. Det finns inget bevis f�r att de tr�ffade varandra, men misstanken ligger n�ra till hands.Uppgifterna om de tres sammanfallande studietid och -ort kommer fr�n Aldiss Trillion Year Spree.

Efter att Hugin lagts ned 1920 och Witt sj�lv g�tt h�dan tre �r senare blev det �ter i stort sett tyst p� den svenska science fictions-scenen. Frank Heller (pseudonym f�r Gunnar Serner) kom med n�got enstaka verk under 20-talet som kan r�knas som science fiction. Under 30-talet �kade utgivningen av science fiction i Sverige till �tminstone en handfull romaner, s� gott som alla av n�stan helt ok�nda f�rfattare. Det var dock fortfarande ingenting i j�mf�relse med hur det s�g ut i exempelvis USA.

1940 h�nde tv� saker av p�tagligt intresse. Den ena var publikationen av Karin Boyes roman Kallocain, en av Sveriges f� riktigt tunga dystopier. Den beskriver ett totalit�rt samh�lle, d�r de styrande g�r sitt b�sta f�r att kontrollera precis allt. Romanens huvudperson, Leo Kall, har precis uppfunnit en drog med vars hj�lp en m�nniskas innersta tankar och k�nslor kan avsl�jas. De styrande vill naturligtvis ha den h�r drogen, och Kall g�r sitt b�sta f�r att undanh�lla dem den, men eftersom Boyes vision �r synnerligen dyster misslyckas han. Hon inspirerades till romanen dels av en resa genom Tyskland, och dels av ber�ttelser om vad som h�ll p� att h�nda i Sovjetunionen.

Den andra h�ndelsen av intresse 1940 var det f�rsta grundandet av Jules Verne-magasinet, en svensk science fiction-tidskrift. Den kom ut med sammanlagt 332 nummer innan den lades ned 1947. Inneh�llet i den var n�stan uteslutande �vers�ttningar fr�n amerikanska science fiction-tidskrifter, fr�mst Planet Stories, Thrilling Wonder Stories och Captain Future. Enligt Holmberg pr�glades tidskriften av en n�rmast osviklig f�rm�ga att v�lja ut noveller av d�liga f�rfattare eller de s�msta verken fr�n bra f�rfattare, att sedan �vers�tta dessa p� ett f�ga smickrande s�tt och g�rna f�rkorta dem.

Under 40-talet utkom ocks� ett antal science fiction-romaner av diverse svenska f�rfattare, med namn som �ke Lindman, Thore Eriksson och Sture L�nnerstrand. 1949 kom ocks� vad som troligen �r det f�rsta anv�ndandet av termen ''science fiction'' i Sverige, i en notis i maj-juninumret av Bonniers Litter�ra Magasin d�r en anonym skribent ber�ttar om en ny form av amerikansk underh�llningslitteratur.

Medeltiden: Martinson och H�pna!

1952 b�rjade Eklunds f�rlag ge ut en serie �versatt amerikansk science fiction. Den kom bara ut med sju titlar, men det var f�rsta g�ngen Isaac Asimov, Robert Heinlein och Arthur C. Clarke kom ut i romanform i Sverige. �ret efter kom den f�rsta svenska science fiction-antologin fr�n Natur & Kultur, och ytterligare ett �r senare b�rjade Lindqvists f�rlag ge ut en serie science fiction-romaner.

1953 kom ocks� vad som f�rmodligen �r Sveriges mest k�nda inhemskt producerade science fiction-verk, Harry Martinsons AniaraOm man skall vara petig var det diktsamlingen Cikada i vilken ''S�ngen om Doris och Mima'' ing�r, vilken utkom 1953. Den ut�kade versionen utkom i en bok f�r sig 1956 med titeln Aniara., tillika troligen det b�sta science fiction-verk i diktform som finns �ver huvud taget. Aniara beskriver hur ett slags rymdskepp, goldondern Aniara, ger sig av, fullt med kolonister, fr�n en planet. Efter att de rest ett kort stycke h�nder en olycka, och skeppet rusar ohj�lpligt ut i tomma rymden mot Lyrans stj�rnbild. St�rre delen av eposet beskriver det alltmer uppgivna och desperata livet ombord p� Aniara, och �tminstone till en b�rjan resen�rernas reaktioner p� de allt dystrare nyheter de f�r fr�n Jorden via fj�rrsk�daren Mima. Aniara �r ett dystert verk med mycket klara drag av k�rnvapenkritik, n�got som verkligen l�g i tiden.

I mars 1954 b�rjade �nnu en svensk science fiction-tidskrift, H�pna!, ges ut. Den var till skillnad fr�n den tidigare JVM v�l redigerad, och hade den medvetna avsikten att f�rs�ka f� fram inhemska science fiction-f�rfattare. Holmberg tycker att den inte hade v�rst mycket framg�ng p� den punkten, men d�r har jag sv�rt att h�lla med honom. �ven om mycket lite av det material som H�pna! publicerade var skrivet i Sverige s� �r det �nd� s� att v�ra tre mest produktiva och inflytelserika science fiction-f�rfattare (Bertil M�rtensson, D�nis Lindbohm och Sam J. Lundwall) gjorde sina professionella debuter d�r.

Medan H�pna! fortsatte ge ut mest amerikanskt material kom det ett relativt stort antal svenska science fiction-romaner. M�nga av dem skrevs som barnb�cker, och en del (Torsten Scheutz Anfall fr�n Titan) l�r ha varit mer eller mindre kopior av anglosaxiska b�cker (i Scheutz fall Robert A. Heinleins The Puppet Masters), men trots detta blev mitten av 50-talet en blomstringstid f�r science fiction i Sverige som �nnu inte �vertr�ffats.

1958 debuterade en av Sveriges mer k�nda science fiction-f�rfattare, Sven Christer Swahn, med en novellsamling betitlad 13 historier om sp�ken och annat. Majoriteten av hans verk �r inte science fiction, men han skrev n�gra mycket bra ungdomsb�cker med uttalade science fiction-teman (fr�mst Stenj�tten fr�n 1965 och V�r man i Nyhavn fr�n 1967) som genom att de tryckts om flera g�nger kommit att ut�va inflytande p� m�nga senare science fiction-l�sare.

Samma �r startades ytterligare en science fiction-tidskrift, Galaxy. Den h�ll mycket h�g kvalitet, och har trots att den bara kom ut med 19 nummer en v�lf�rtj�nt plats i den svenska science fiction-historien.

60-talet kom, och science fiction-boomen som varit under 50-talet f�rsvann. Galaxy lades ned, det blev f�rre �vers�ttningar fr�n engelskan, H�pna! b�rjade komma ut mer oregelbundet och upph�rde helt 1966. Den inhemska produktionen minskade ocks�, m�jligen p� grund av att marknaden f�r den minskade eller f�rsvann.

Men helt utan science fiction blev inte 60-talet. Ett flertal k�nda f�rfattare av ''vanlig'' litteratur kom med romaner med mer eller mindre starka inslag av science fiction. Per Wahl�� kom ut med tv� riktigt bra science fiction-romaner, Mord p� 31:a v�ningen 1964 och St�lspr�nget 1968. Jan Guillou publicerade romanen Om kriget kommer, som med lite god vilja kan klassificeras som alternativv�rldsroman. Fantastiska element har varit st�ndigt �terkommande i P. C. Jersilds f�rfattarskap, och under 60-talet kom Ledig l�rdag (1963) och Calvinols resa genom v�rlden (1965) som b�gge har starka drag av fantastik. Senare har han gett ut En levande sj�l (1980) och Efter floden (1982) som b�gge helt centrerar sig runt klassiska science fiction-teman.

P� det hela taget slutade 60-talet p� i upp�tg�ende kurva f�r science fiction.

Nutiden: M�rtensson, Lundwall och Lindbohm

Mellan 1968 och 1974 romandebuterade de tre svenska f�rfattare som blev de f�rsta sedan Otto Witt p� 1910-talet som huvudsakligen �gnade sig �t fantastisk litteratur. De hade allihop f�tt noveller professionellt publicerade tidigare i H�pna! medan den fortfarande fanns, och de var samtliga v�l k�nda och aktiva inom science fiction-fandom. Tv� av dem romandebuterade utanf�r Sverige, Bertil M�rtensson med en h�rsm�n (se nedan f�r n�got mer detaljer) och Sam J. Lundwall med hela tre romaner.

Den av dem som hann f�rst var Bertil M�rtensson, vilkens roman Detta �r verkligheten kom ut 1968. Mer om den och om M�rtensson i allm�nhet senare. D�rn�st kom Sam Jerrie Lundwall, vars f�rsta roman utgiven p� svenska var Inga hj�ltar h�r 1972. Det �r en parodi p� klassisk space opera � la ''Doc'' Smith, och den p�minner r�tt mycket om Harry Harrisons Bill the Galactic Hero fr�n 1965. Strax efter kom han med tv� romaner till, en direkt forts�ttning p� Inga hj�ltar h�r kallad Uppdrag i universum och en frist�ende roman med titeln Alice, Alice!. Lundwall fortsatte att sporadiskt publicera romaner, men det �r som grundare av och f�rest�ndare f�r f�rlaget Delta som han verkligen haft betydelse f�r science fiction i Sverige. Delta startades 1972, och gav innan det lades ned 1991 ut �ver 300 b�cker. Det mesta var �versatt, men ocks� en del svenskproducerad science fiction kom ut. M�nga av Deltas b�cker hamnade p� bibliotek �ver hela landet, och f�r den generation science fiction-fans som v�xte upp under 70- och 80-talen �r Delta-b�ckernas huvudsakligen gula omslag n�stan synonyma med god science fiction.

Det var ocks� Delta som under en l�ng tid gav ut det �terupplivade Jules Verne-magasinet. En ny tidskrift med samma namn som 40-talstidskriften hade startats 1969 av en man vid namn Bertil Falk i Malm�. H�sten 1971 k�ptes den upp av Askild & K�rnekull, d�r den under 1972 kom ut redigerad av Lundwall. 1973 bytte den �gare igen, nu till Delta och 1983 hamnade den slutligen hos Lundwalls nya f�rlag Sam J. Lundwall Fakta & Fantasi, d�r den fortfarande kommer ut.

Man kan nog utan st�rre risk att �verdriva utn�mna Sam J. Lundwall till den viktigaste personen f�r science fiction i Sverige n�gonsin. Inte s� mycket f�r det han sj�lv skrivit (�ven om hans romaner i flera fall �r mycket bra), utan f�r sitt arbete som utgivare. Utan de Deltautgivna romanerna och JVM skulle science fiction med stor sannolikhet ha f�rt en betydligt blygsammare tillvaro �n den nu g�r.

Den tredje betydande svenske science fiction-f�rfattare som debuterade under 70-talets f�rsta �r var sk�ningen D�nis Lindbohm. Hans f�rsta roman, Soldat fr�n Jorden, kom ut 1974 och gjorde inte v�rst mycket v�sen av sig. Men han envisades, och har vid det h�r laget kommit med �tminstone 20 romaner. De behandlar ofta moraliska fr�gor v�ldigt tydligt, n�stan �verdrivet, och har med tiden f�tt en allt starkare tendens att fungera som redskap f�r att f�ra fram Lindbohms politiska och religi�sa �sikter. M�nga av Lindbohms romaner kom ut p� Delta, men en relativt stor del gav han ut sj�lv p� f�rlaget Psi-Cirkeln.

Utgivningen av science fiction fick n�got av en blomstring under 70-talet, n�r flera av de st�rre f�rlagen startade s�rskilda science fiction-serier. Ingen av dem verkar dock ha g�tt bra nog f�r att f� forts�tta permanent, f�r samtliga f�rsvann relativt fort. Under 80-talet f�rs�kte det av John-Henri Holmberg och Per W. Insulander startade f�rlaget Laissez Faire Produktion dels ge ut en serie romaner i pocketformat distribuerade genom kiosker snarare �n bokhandlar, och dels starta en ny svensk science fiction-tidskrift. B�de romanserien och tidskriften fick namnet Nova, och de klarade sig hyggligt v�l. Romanserien kom ut med 35 volymer innan den f�rsvann i ett t�cken av intern os�mja och d�liga f�rs�ljnings- siffror, tidskriften b�rjade komma allt mer oregelbundet och genomgick minst en format�ndring innan den f�rsvann helt 1987.

I b�rjan av 90-talet fick John-Henri Holmberg arbete som redakt�r p� f�rlaget Wiken (�gt av Bra B�ckers F�rlag) och mer eller mindre smusslade Enligt honom sj�lv, muntligen ber�ttat n�r han var svensk hedersg�st p� science fiction-kongressen ConFuse i Link�ping 1992. ut ett antal h�gkvalitativa anglosaxiska science fiction-romaner i svensk �vers�ttning. 1994 f�rs�kte Jan Wallenius och Chris Loneberg starta �nnu en svensk science fiction-tidskrift, kallad Aniara. Den har till dags dato endast kommit ut med tv� nummer, och Wallenius har i ett brev till prenumeranterna ber�ttat att tidskriften kommer att l�ggas ned efter n�sta nummer. Det ser f�r n�rvarande mycket �de ut p� den rena science fiction-marknaden.

En annan variant av fantastisk litteratur, fantasy, verkar dock vara p� upp�tg�ende. Samtliga de stora, b�sts�ljande anglosaxiska fantasy-f�rfattarna (exempelvis Robert Jordan, David Eddings och Terry Pratchett) s�ljer (enligt SF-Bokhandelns f�rs�ljnings-topplistor) mycket bra i svensk �vers�ttning, och inga mindre �n Bonniers startade v�ren 1995 en s�rskild fantasy-serie. Framtiden f�r visa hur det g�r med den.


LSFF:s hemsida