Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cragfergus - Craik - Crailsheim, stad, se Krailsheim - Crailsheim, Friedrich August Ernst Gustav Christoph Krafft von C greve, tysk statsman - Crail von Bamberg - Cram - Cramaer - Crambe - Cramer, Gabriel, schweizisk matematiker - Cramer, Johann Andreas, tysk teolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cragfergus [krägf§’ges], irländsk stad. Se
Carrickfergus.
Craik [kréYk], Dinah Maria, engelsk författarinna. Se
Mulock.
Crailsheim [-hajm], stad. Se Krailsheim.
Crailsheim [-hajm], Friedrich August Ernst Gustav
Christoph Krafft von, grefve, tysk statsman,
f. 1841 i Ansbach, tillhör en evangelisk adlig ätt
från Franken, trädde 1865 i bajersk statstjänst
samt vardt 1880 minister för kungl. huset och
utrikesärendena och i maj 1890, efter von Lutz,
konseljpresident. I mars 1903 nödgades han af gå till
följd af centerns angrepp mot hans enligt dess mening
alltför liberala politik.
Crail von Bamberg (förut Kräill von Bemebergh), Georg
Günther, fortifikationsofficer, född i Schwaben i
slutet af 1500-talet, ingick i svensk tjänst såsom
kapten senast 1620 och tjänstgjorde åtminstone
från 1621 äfven som ingenjör, i hvilken egenskap
han utmärkte sig vid Rigas belägring s. å. Efter
denna stads intagande uppgjorde C. plan till dess
befästningars förstärkande och ledde 1622 arbetet
härmed. 1623 öfverreste han till Sverige och uppgjorde
förslag till Kalmar slotts förbättring samt anlade
Grimskärs skans. 1624 var han verksam i Göteborg,
men 1625 for han till Preussen, där han 1626 såsom
fältkvartermästare ledde befästningsarbetena vid
Dirschau m. fl. orter. 1627 återreste C. till
Sverige, men 1628 blef han generalkvartermästare
i fält, i hvilken egenskap han 1630 följde Gustaf
Adolf till Pommern, då han först uppgjorde flera
befästningsförslag, bl. a. för Wollin, men sedan
förordnades till kommissarie på Rügen. 1631 återvände
han till Sverige för att som generalkvartermästare
hafva tillsyn öfver därvarande fästningar, den
förste, som innehade sådan befattning. C. anordnade
nu förstärkningsarbeten å Kalmar, Jönköping,
Göteborg och Älfsborg. 1634 naturaliserades han
som svensk adelsman och utnämndes s. å. till
öfverste. Han erhöll afsked med pension 1636 och
dog 1641. C. var en tapper krigare och skicklig
fortifikationsofficer, hade "ett förslaget hufvud" och
stod i gunst såväl hos Gustaf Adolf som H. Wrangel.
L. W:son M.
Cram., i zoologiska namn förkortning för Pieter
Cramer, holländsk entomolog på 1700-talet.
Cramær, Maurits (egentl. Johan Maurits Palmlund),
tidningsman och författare, f. 9 apr. 1818 i
Visby, d. 10 nov. 1848 i Stockholm, hvarest
han tillbragte senare delen af sin lefnad. Som
författare uppträdde han, mest under pseudonymen
"Caprice", i "Söndagsbladet" (som han redigerade
1845), "Stockholms-Figaro" och "Aftonbladet",
där hans kvicka uppsatser väckte rätt mycket
uppseende. Populära voro på sin tid lustspelen
Femhundra riksdaler banko (1846; 3:e uppl. 1888; norsk
bearbetning 1853) och Symamsellerna (1848). C. skref
dessutom flera andra teaterstycken och diktsamlingen
Ljud och oljud (1845). Valda skrifter af C. med
författarens biografi af B. Schöldström utgafs 1885
under titeln "En återuppstånden skämtare". Enligt
Schöldström var C. vårt lands kanske utmärktaste
kuplettförfattare. -rn.*
Crambe maritima L., Strandkål, bot., en på
hafsstränder växande stor, grof och grenig, glatt
och blådaggig ört af fam. Cruciferæ. Bladen äro
skaftade, mycket stora och köttiga. Blommorna äro
hvita. Skidan är genom en tvärgående skiljevägg delad
i ett nedre, smalt, skaftlikt, sterilt rum och en
stor öfre, rundad, enfröig, först köttig, sedan torr
och nötlik afdelning, som vid mognaden lossnar från
det nedre rummet och affaller oöppnad. Strandkålen
kan med fördel odlas i fet jord och lämnar
på våren och försommaren under 5-6 veckor en
riklig skörd af späda skott och blad, hvilka
genom öfvertäckning med krukor eller lådor hållas
alldeles skyddade för ljuset och därigenom blifva
blekgulaktiga, möra och välsmakande, jämförliga med
sparris. De sött smakande rötterna, tartar, af
C. Tataria Jacq. ätas i östra Europa. O.T.S.(G.L-m.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
