Även dessa två arter äro enaxiga, men sambyggare, ty axets nedre del är honlig, den övre hanlig, i likhet med förhållandet hos Cobresia, från vilket släkte vi dock alltid skilja en Carex-art genom dess egendomliga fruktgömme eller "utriculus". De båda arterna skiljas lätt på sina frukgömmen och axfjäll; dessutom växa de på mycket olika lokaler, obtusata endast på Ölands alvar och hedmark vid Åhus, pulicaris i mossar och kärr genom hela s. och mell. Sverige (ävensom Åland) och i Norge upp till Nordlanden.
Tavl. 431. A. Carex obtusata , fig. 1 strå med ax i blom (nat. storl.), 2 ex. med frukt (d:o), 3 stråstycke, förstorat, 4 honblomma med skärmblad (6/1), 5 fruktgömme i full mognad (4/1). -- B. C. pulicaris, 6 exemplar med ax dels i blom, dels i börjande fruktsättning (nat. storl.), 7 strå med fruktställning (d:o), 8 stråtycke förstorat, 9 fruktgömme i full mognad (5/1), 10 dess skärmblad (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning