|
Det formellt matematiskt-naturvetenskapliga synsättet utmärks av att man försöker
sätta siffror på allting. I den mån siffror saknas, kan man använda variabler och
algoritmer och sätta in siffror sedan. Skulle även sådant inte vara för handen kan man
ta till litet logik och sätta in variabler och algoritmer sedan. Skulle även logiken
vara för svårfångad kan man blanda upp med naturligt språk och hoppas att läsarens
intelligens leder denne på rätta banor och åtminstone gör troligt att man kan stoppa
in logik sedan. Skulle nu läsaren sakna intelligens får man använda black-boxteori, men
det anses ligga så nära uppenbart fusk att vi försöker ta de enklare sambanden utan
denna.
Definition: Ett spex, S, kan beskrivas som en 14-tupel <x1, x2, x3....., x14> där x1 = ett synopsis deriverat ur en spexide (y1) x2 = ett manus skrivet av en manusgrupp x3 = ett partitur framtaget av en musikgrupp x4 = en orkester x5 = en grupp scenmedverkande personal x6 = en grupp för kläder, smink och peruker x7 = en grupp för scenarbete, ljud, ljus och dekorsnickeri x8 = en grupp som säljer biljetter och skumdelfiner x9 = en grupp som arrangerar fester för övriga grupper x10 = en grupp som ordnar resor över hela Sverige x11 = en grupp som leder hela joxet x12 = en hoper konsulter, även kallade spexperter eller parasiter allt beroende på huruvida erhållen ära motsvarar åtaget arbete x13 = en lokal x14 = en publik Samband som skall råda: (p1) x1 skall vara roligt (p2) x2 skall vara ännu roligare (p3) x3 skall vara en njutning för öga och öra (p4) x4 skall vara sjuk nog att spela x3 (p5) x5 skall kunna spela x2 under viss regi, kunna sjunga och i någon mån kunna dansa efter x3 (p6) x6 skall försköna x5 (p7) x7 skall tillandahålla en intressant omgivning för x5 samt få x14 att tro att de inte befinner sig i x13 (p8) x8 skall få x14 att betala för att komma till x13 (p9) x9 skall få alla andra att supa skallen av sig efter väl förrättat värv, x9 bjuder dessutom på punsch i pausen mellan akterna i x2 (p10) x10 byter ibland värde på x13 (p11) x11 återkommer vi till (p12) x12 fyller i där det fattas, varför denna definition blir garanterat komplett (p13) x13 är belägen (p14) x14 är benägen (att komma tillbaka nästa år förstås) (slut def) Med hjälp av denna definition kan nu läsaren själv pröva huruvida olika saker är spex eller inte. Rättegångar i Stockholms Tingsrätt uppfyller exempelvis: p1 eftersom idén är rolig, p2 eftersom det protokoll som skrivs är ännu roligare, ges snart ut som deckare p3 eftersom de ofta förekommande pipen är en ren njutning för örat, p4 eftersom alla journalister gärna återger vad som framkommit i samlad kör p5 eftersom aktörerna i rätten utför rollerna väl under blygsam kontroll av en hysteriskt sansad domare (= regissör). Solisten sjunger då och då ut i pressen, turerna i rättsdansen utförs av alla efter vittnets pipa, p6 eftersom det säkert finns en sminkgrupp som smetar en stor svart blaffa i ansiktet på den anklagade, p7 eftersom scenbilden är väl planerad med den anklagade och försvaret på var sin sida av scenen, dessutom har man teknik, om än bara en-kanals d:o, p8 eftersom en massa lättlurade stollar betalar lösnummerpriser och TV-licenser för att mediafolket skall gå dit, p9 är högst troliggjort med tanke på hur alla skiner upp när det blir paus p10 eftersom de nu byter spelplats till HD, p11 just det, p12 är alla advokater, jurister och byråkrater, p13 stämmer och slutligen p14 eftersom det är kul med repriser. Vi har alltså utan att driva analysen för långt visat att Stockholms Tingsrätt är ett spex. Man kan nu fråga sig vad ett spex egentligen producerar? För att få veta detta stoppar vi in ett spex, S, i en värderingsfunktion, V. Om vi integrerar V(S) över ett spexår får vi följande: - en massa skratt - en massa svett - en viss förlust - en viss förlustelse - två neutroner (neutronerna från 1984 är i skrivande stund ännu försvunna, hittelön utlovas) På ren bondsvenska (dvs uttryckt enligt vedertagen agrarvokabulär): SPEX ÄR BÅDE JOBBIGT OCH ROLIGT. |
|
Spexmaskinen är så infernaliskt svår att förklara att vi tar till black-boxmodellen
i alla fall. Maskinen ser då ut så här:
Formeln ser ut sisåhär: s = k1.e.$.sune(so).sin(k2.so), (1) där sune(x) = x för 0 < x < pi/2.k2 (2) exp(x) för p/2k2 < x < [[infinity]] där ki är konstanter och $ är kontanter. Var försiktig med so, till en början ser det ut som allt bara blir bättre ju mer man häller i. Efter ett tag råkar dock systemet i svängning och mängden spex blir högst oförutsägbar. Skulle sådant inträffa får man antingen lita på turen eller ihälla publiken samma mängd so som man hällt i maskinen. Det är x11 som förväntas kunna ratta spexmaskinen. Oftast går det bra. |
| Enligt det samhällsvetenskapliga flum-sociologiskt-ekonomiska synsättet med undersynsätt är mer kvalitativa värden de som används i framställningen. Detta imprecisa uttryckssätt uppmuntrar ofta amatörförfattare till att flippa ur och kreera artiklar av låg kvalitet. Varnande exempel följer. |
| Enligt den yuppieartade managementmodellen är ett spex en SP (service product) med syfte att connecta intressena mellan PA (paying audience) och EAUS (enthusiastic artistic university student). SP designas i en grupp EAUS enligt den nya dictatorship-modellen (DSM) boostad med MBDAL (management by drinking a lot). För att uppnå fullgod QA (quality achievement) organiseras vissa PT (production tasks) till olika GROUPS (grupper). Fullt i linje med SP-conceptet creatas en teaterföreställning där allt som sägs följer RSFU-iden (Rhyme, Swedish (svenska) and FUnny). God reproducibility av SP uppstår då PA spontant lägger in en OR (omstart request). |
|
I den samhällsaspektidentifierande modellen försöker man karakterisera verksamheter
genom att diskutera dess relevans utmed olika skalor. Vi kan som exempel ta och rita en
romb (eller en liten kvadrat om romberna skulle vara slut) och låta hörnen stå för
Tekniken, Individen, Organisationen och Produkten.
För att avgöra vad ett spex är diskuterar vi nu dessa olika aspekter: Tekniken är mycket central. Varje år hyrs massor med ljus- och ljudprylar, detta beroende på att spex ofta tvingas spela på undermåligt utrustade teatrar. Individen spelar stor roll: närmare 70-talet personer brukar gå åt. Det verkar vara som med kaninerna på Gotland: Ju fler de är desto roligare har de. Organisationen är minutiös med directeurer, ledningsgrupper, gruppchefer, specialfunktionärer, konsulter och flera stycken som verkligen jobbar. Organisationen är under ständig debatt, inte minst bland dem som inte fått någon chefspost för årets uppsättning, gamla directeurer och gamla ekonomichefer. Produkten är också otroligt central för verksamheten och brukar vara högt uppskattad av kunderna. Den är så viktig att uppsättningen efter det att rebustävlingen om produktens innehåll är avslutad antar produktens namn. Av detta kan vi dra slutsatsen att ett spex täcker hela romben. Detta tycker vi är en mycket viktig slutsats, som vi tycker att ni skall stryka under med blått och diskutera i grupper om 7. |
Spexet produceras i samarbete med:
|