Efter mycketkollande, läsande, jämförande och funderande köpte jag mej äntligen en ny kamera. Min Kodak DC280 är bra på många sätt, men den har en del betydande svagheter och är dessutom, efter hedervärda 15000 bilder, börjat bli lite sliten och kantstött.
Så vad ska man ha? Stor eller liten? Vilket märke? Minnestyp? Standardbatterier eller långlivade Lithium?
Ett antal favoriter utkristalliserade sej. R6-batterier ville jag helst ha. Kameror som inte har det måste ha nåt annat riktigt starkt, och det var det få som hade. Canons G3, G5, A70 och A80 var mycket intressanta. En del Minolta-kameor var med i diskussionen. Men, efter att ha sett lite för många kameror med trasiga pixlar så föll jag för Olympus argument, att de kan mappa bort trasiga pixlar genom att interpolera förbi dem! En sådan sak gör det troligare att kameran håller sej användbar även efter att garantin gått ut.
Kvar var två: 5050 ooch 750. Valet föll på 750, för dess suveräna zoomomfång. Jag skäms lite för att jag följt årets digitalkameratrend nummer ett, men efter att ha tagit en massa stillbilder med videokamera bara för att den hade mer zoom än Kodaken så känns det vettigt.
Jag satte mej faktiskt på en parkbänk i Gamla Linköping och packade upp den, för där finns det en del trevliga motiv att testa på.
Snyggt som en reklambild!
Här är ingången till postkontoret i full upplösning. Hygglig detaljnivå tycker jag.
Denna bild är tagen från exakt samma plats som den förra! Jag har bara zoomat in på postkontoret.
Rena teleskopet! 10-gångers zoom är väldigt mycket!
Ett äpple på ett äpple.
En detalj i full upplösning. Inte tokigt, men har den inte överdrivit tangentens matthet en smula?
Närbildstest! Detta är en vattenflaska som jag brukar dricka vatten ur på föreläsningarna. (Nej, jag är inte dum nog att köpa vatten på flaska. Vi köpte flaskan enbart för korkens skull.) Bra, eller?
Detalj ur föregående. Rena mikroskopbilden!
Bild inomhus utan blixt. Inte illa alls. Lite lustiga färger på händerna, men det är korrekt för köksbordets lampa är straxt intill och kastar ett gulare ljus.
Sen gjorde jag ett test på skoj: Jämförde min gamla och nya kamera genom att ta bilder på den ena med den andra och tvärtom.
Bild på Olympus 750 med Kodak DC280. Den gamla duger till mycket.
Detalj i fullskala.
Bild på Kodaken med Olympusen.
Med 4 Mpix kommer man ju lite närmare.
Det såg ju bra ut på båda två! Olympusen klarade dock fokus bättre. Båda hade lite trassligt i dunklet, men med Kodaken fick jag fjäska lite mer.
Men, det var ju med blixt. Utan blixt blir det lite annorlunda:
Olympusen klarar sej rätt bra även utan blixt. Lite brusigare blev det, men inte så hårt ljus.
Och så Kodaken... Hoppsan! Den ljusmätningen var inget vidare! Men kanske om vi korrigerar lite?
Nja... Inte helt ful, men fruktansvärt brusig, och naturligt återgivna färger är bara att glömma. Förkrossande seger för Olympusen.
Så Olympusen är klart bättre än Kodaken, speciellt på zoom, inomhusbilder utan blixt, och upplösning, men det var ingen överraskning. Det är en mycket nyare kamera. Plus utöver det självklara:
På minussidan: