Ordförandens spalt

Så var det dags igen - ett nytt skolår är under uppseglande. Ett nytt skolår med nya tentor att missa, nya och gamla fester att gå på (jodå - såväl Herrgårn som Flamman och Kårallen står kvar) och naturligtvis nya nollor som tids nog kommer att finna sig upphöjda till ettor.

Nollorna ja - dessa små saltdegsklumpar av villrådiga själar som åtminstone på lite sikt utgör ryggraden i vår vördade förenings återväxt! Det är vår heliga mission att frälsa dessa själar och låta dem se ljuset och härligheten i RMS, Torvalds och den helige Unix namn. Lite synd bara att vi som vanligt är så sent ute. Med tanke på den påfallande brist på förberedelser som vidtagits för att välkomna nollan är det fara värt att man börjar ägna sig åt en massa gnäll som effektivt bara slår tillbaka på en själv. Det skall jag heller inte göra. Jag citerar istället Mats Kronbergs som sammanfattar det hela med slående skönhet: "Vi har inte målat märket, men vi har debatterat det".

Fast det är nog inte försent att göra något åt saken. Med hjälp av mördande reklam, lobbying och en juste introduktionsföreläsning skall vi nog greja skivan - som alltid.

Vad kan då sägas om det gångna året? Vi kan väl inleda med att säga att förra året var "Jukeboxens år", när Lysators jukebox tog steget in i 90-talet med en ljudkvalitet som till och med kunde tilltala mig. Att det sedan verkar bli nödvändigt att skicka vissa Lysiter på omskolningsläger för deras usla musiksmak är en lätt börda i sammanhanget. Förra året var även det år då Lysator åtminstone i teorin tappade en stor del av sin roll som Internet Service Provider, något som vi nog kommer att tappa en hel del medlemmar på, men som åtminstone inte jag tänker fälla några bittra tårar över.

Året som kommer då? Vi gör det vi alltid ha gjort, bara bättre och mer. Vi hackar, skapar projekt och sätter Lysators och Linköpings namn på världskartan.

Table of Contents Next Chapter