Rapport fr�n TV-soffan

Nicholas Wennerberg
Ibland h�nder det att det f�rekommer filmer p� n�gon av de TV-kanaler som jag har tillg�ng till, som intresserar mig tillr�ckligt f�r att jag ska investera tid och intresse i att se dem. Detta intr�ffar dock relativt s�llan, och oftast blir upplevelsen en besvikelse. Ibland sker dock det m�rkliga att n�gon kanal lyckas s�nda en film som p� n�got s�tt involverar mig, och g�r att jag k�nner en oemotst�ndlig lust att kommentera den. Detta har nu h�nt med inte mindre �n -- h�r och h�pna -- tre filmer p� tv� dagar, i slutet av juni. Som den altruistiske person jag �r, kommer jag h�r att delge M�nbladets l�sare mina funderingar och kommentarer till dessa filmer.

Filmerna i fr�ga visades den 29/6 och 30/6 i �r, 1995, och var f�ljande; Fruktbarhetsriten (The Dunwich Horror, 1970), som visades p� TV 6, Dark Angel (Dark Angel, 1989), p� TV 4, och Skr�ckens � (1994), p� Femman.Originaltiteln p� Skr�ckens � �r Danger Island. (redakt�ren)

Fruktbarhetsriten

Denna film bygger (om �n mycket l�st) p� novellen ''The Dunwich Horror'' av Howard Phillips Lovecraft, vilket var anledningen till att jag ville se den. Jag var nyfiken p� om filmmakarna varit originalet trogna, eller om de p� klassiskt man�r hanterat ber�ttelsen sj�lvsv�ldigt. Produktionsdatumet borde ha f�rvarnat mig om vad som komma skulle. Mina farh�gor besannades.

Som redan p�pekats bygger filmen l�st p� Lovecrafts novell med samma titel som filmens originaltitel. Detta f�ranledde mig att f�rv�nta mig n�gon sorts omn�mnande av denne i filmens f�r- och eftertexter. I och f�r sig letade jag bara halvhj�rtat, men jag hittade ingen referens till upphovsmannen. Om man i From Beyond kunde ha hyggligheten att p�peka sin tacksamhetsskuld till Lovecraft, och hans novell med detta namn, trots att filmen �r en sorts uppf�ljare i splatter- och gore-traditionen, f�rlagd till senare tid, med inslag av sexuella perversioner som krydda, tycker jag att det bara �r rimligt att man borde ha omn�mnt f�rfattaren i Fruktbarhetsriten.

Ber�ttelsen utspelar sig i och omkring de fiktiva New England-st�derna Arkham och Dunwich. I den f�rra ligger ett universitet, vid vilket ber�ttelsens protagonist Henry Armitage �r filosofie doktor, med en skum bok, Necronomicon, i sitt bibliotek. Till biblioteket kommer antagonisten, Wilbur Whateley, fr�n den senare staden, f�r att konsultera boken i jakt p� en hednisk ritual som �r �mnad att f�ra in Wilburs bror i v�r v�rld. Wilbur och hans bror �r n�mligen resultat av en rit som l�t en ''Great Old One'', ett sorts kraftfullt v�sen fr�n en annan ''dimension'', vid namn Yog-Sothoth, g�ra en kvinna, Lavinia Whateley, havande med hans barn. Wilbur tog efter modern, och blev mer m�nniskolik, medan hans bror tog efter fadern, och blev osynlig, delvis f�ngad i den andra dimensionen.

I likhet med den ovan n�mnda From Beyond har man i Fruktbarhetsriten gjort om historien, kanske f�r att vara mer publikfriande, kanske f�r att vara mer ''politiskt korrekt'' i samtidens �gon. F�r det f�rsta har filmmakarna valt att bygga upp ber�ttelsen p� en repetition av vad som i novellen enbart �r en �terber�ttad f�rhistoria, n�mligen ritualen som gjorde Lavinia Whateley med barn med Yog-Sothoth. Denna g�ng �r ''offret'' f�r ritualen dock en studentska vid Arkhamuniversitetet som charmas av den karismatiske Wilbur (i novellen en onaturligt stor, ful och otrevlig typ) och tas med till Whateleyresidenset i Dunwich, d�r hon drogas av Wilbur f�r att h�llas under kontroll. Under drogens inflytande dr�mmer hon om n�st intill nakna m�nniskor med psykedeliska ''krigsm�lningar'', som dansar vilda danser, springer �ver gr�na kullar och f�rs�ker f� med studentskan i en extatisk ''love-in''. Dagen efter talar hon och Wilbur om sex, och senare h�lls ritualen, som har en starkt erotisk underton med betoning p� kvinnans njutning. Extatiskt �lande med s�rade l�r p� ''offeraltaret'' offrar hon sin oskuld (studentskan �r naturligtvis oskuld!) �t Yog-Sothoth.

Allt detta �r s� politiskt korrekt f�r hippie-eran och flower power-r�relsen att man f�r kv�ljningar. Historien �r dessutom transponerad till samtiden f�r att g�ra det hela �nnu v�rre. Kl�der, h�rmode och attityder i filmen �r typiska f�r det sena 60-talet, oaktat att ber�ttelsen hos Lovecraft utspelar sig p� 20-talet! Filmen som helhet �r mycket mer sexinriktad �n Lovecrafts noveller n�gonsin var.

Det finns ett antal punkter som jag retade mig p�, f�rutom ovanst�ende, och dessutom ett intressant faktum som �r v�rt att reflektera �ver en aning. F�r det f�rsta retade jag mig oerh�rt p� kvinnornas framst�llning i filmen. De var allihop t�mligen naiva, och dessutom beh�ftade med karakt�rsattribut som osade manliga f�rdomar; kvinnor kan inte ta hand om sig sj�lva utan m�ste ha hj�lp av en man f�r att klara sig, kvinnor �r nyfikna intill dumdristighet, kvinnor �r drivna av sina k�nslor (vilket g�r att de inte agerar rationellt och f�rnuftigt), kvinnor �r objekt, anv�ndbara men osj�lvst�ndiga. Kvinnorna i filmen framst�lldes som offer, antingen rent handfast i det att de offrades i en rit eller blev offer f�r monstrets attacker, eller mer psykologiskt i det att de f�ll offer f�r Wilburs charm.

Det �r intressant att observera att filmen visades p� just TV 6, ''kvinnokanalen''. Dels �r som sagt kvinnobilden i filmen inte speciellt smickrande, och dels har Lovecraft av feminister och freudianer utpekats som varande en kvinnofientlig sexualneurotiker, p� varierande grunder. Inte �r v�l en film som denna l�mpad att visas i en ''kvinnokanal''? Det �r kul att spekulera litet i hur det kan komma sig att det trots detta �r p� det viset att filmen visades d�r. Det t�nker jag dock inte g�ra h�r och nu, mer �n att p�peka att TV 6 i likhet med de flesta TV-kanaler har en konservativ, n�stan bak�tstr�vande, samh�llssyn.

Som avslutning vill jag bara p�peka att det fanns en del ljuspunkter i filmen, som till exempel framst�llningen av Wilburs bror, han som tog efter Yog-Sothoth. M�jligen berodde det p� begr�nsad budget, men ''monstret'' visades aldrig l�nge, och som tittare fick man ingen klar bild av hur det s�g ut, vilket gjorde att st�mningen h�jdes en aning. Jag avskyr n�mligen filmer som visar ''monstren'' i detalj, om detta medf�r att ''monstret'' f�rklaras f�r tittaren, som till exempel �r fallet i The Abyss och m�nga andra filmer. Alien-filmerna �r dock undantag.

Som sammanfattande omd�me kan jag v�l s�ga att jag inte blev speciellt glad n�r jag s�g vad dom hade gjort med Lovecrafts novell, och jag retade mig p� att filmen var s� fruktansv�rt politiskt korrekt f�r sin tid. Dessutom var sk�despelarinsatserna av s� d�lig art att man n�stan sk�ms � histrionernas v�gnar, samt att dialogen var i s�msta laget.

Dark Angel

Jag blev positivt �verraskad av denna film. Dolph Lundgren spelar i huvudrollen, vilket f�ranledde mig att anta att filmen i sin helhet var skr�p. Tv�rtom visade den sig vara relativt v�lgjord ur m�nga synpunkter, och Dolph visade faktiskt hyfsad sk�despelarbeg�vning (relativt sett).

Filmen handlar om en polis (spelad av Dolph Lundgren) som f�r sin partner d�dad i en operation d�r de f�rs�ker s�tta fast en knarkliga. Strax efter att ligans ledare f�rsvunnit fr�n platsen d�das de kvarvarande ligamedlemmarna av en mystisk man, med hj�lp av en ''m�ls�kande'' flygande skiva. Mannen stj�l narkotikan, och anv�nder den sedan f�r att m�rda m�nniskor, via �verdos, i staden. Det framkommer senare att mannen �r en utomjording som �r ute efter att framst�lla endorfin ur sina offers hj�rnor; det vill s�ga, han �r en ''knarklangare''. Utomjordingen f�rf�ljdes till Jorden av en polis, och dessa tv� skjuter s�nder bilar en masse i sina duster, med hj�lp av sina ''rymdpistoler''. Den utomjordiske polisen d�das, men lyckas f�rst f� Dolph att ta �ver hans jakt p� brottslingen, och i slutet �r det Dolph som stoppar denne.

Handlingen �r inte speciellt avancerad, och saknar djup. Det �r en sciencefiction-action-film �mnad att f�rse tittaren med tillf�llig f�rstr�else och underh�llning, och detta lyckas den med. Filmen inneh�ller inte lika m�nga logiska missar och konstigheter som de andra tv� h�r recenserade filmerna, men dock ett litet antal, och dessa kommer jag att ta upp h�r. Vad jag tyckte var bra, var att filmen inte �r ett ''frosseri'' i High Tech-prylar, datoranimationer, och effekter, �ven om genren kr�ver sin del av explosioner och ''gadgets''. Filmen �r med andra ord v�rd att se f�r annat �n effekterna. Manuset �r faktiskt riktigt hyfsat, liksom dialogen, som har betoningen p� humor (vilket inte �r s� vanligt n�r det g�ller Dolph Lundgren-filmer, vad jag har f�rst�tt). Titeln �r i och f�r sig missvisande, eftersom den f�r tankarna till horror- eller thriller-genren, vilket det ju inte �r fr�gan om h�r.

De ''fel'' som jag hittade i filmen �r f�ljande: N�r den utomjordiske polisen d�r, exploderar hans kropp. Varf�r? Det fanns ingen f�rklaring, och om anledningen bara var att manusf�rfattaren inte ville att kroppen skulle finnas kvar som bevis, tycker jag att det finns b�ttre s�tt att f� den att f�rsvinna p� �n en spektakul�r explosion. Nu k�ndes det inte riktigt �vertygande. Varf�r skulle kroppen explodera bara f�r att han dog? Om det �r det normala i v�rlden han kom ifr�n skulle inte jag vilja bo d�r. T�nk att ha folk som exploderar hur som helst omkring sig! Folk d�r ju litet �verallt av olika orsaker. Inneb�r detta att intensivv�rdsavdelningar och l�ngv�rdsavdelningar, etc., p� utomjordingarnas hemv�rld �r spr�ngs�kra, och att sjukhuspersonalen tvingas g� omkring i skyddskl�der f�r att inte sj�lva skadas n�r andra d�r? Nej, det verkar v�ldigt jobbigt. En annan sak som var en aning irriterande med polisens d�d, var att han hade sj�lvlysande bl�vitt blod. Det p�minde litet v�l mycket om Predator. M�ste aliens ha sj�lvlysande blod f�r att vara aliens? �r det rent av ett kriterium f�r att det skall vara en alien? Jag tror inte det.

Den utomjordiske langaren hade en flygande, m�ls�kande skiva som fl�g runt och skar halsen av folk. En ''forskare'' i filmen f�rklarade att det var en oerh�rt stark sj�lvuppeh�llande elektromagnet som drogs till en speciell sorts elektriskt f�lt, n�mligen s�dana med m�nniskors ''frekvens''. Id�n kan jag st�lla upp p�. Det verkar hyfsat trov�rdigt, och f�rklarar (vad jag kan f�rst�) varf�r skivan var m�ls�kande och kunde sv�va av sig sj�lv. D�remot f�rklarar detta inte skivans faktiska uppf�rande. Den fl�g n�mligen fr�n person till person. Om den nu fungerade s� att den drogs till en m�nniskas elektriska f�lt, borde den v�l rimligtvis stanna vid f�rsta b�sta m�nniska den tr�ffade, tills den personen var d�d och det elektriska f�ltet f�rsvunnit? Ett klart fall av logisk lapsus.

En annan konstighet, som k�nns igen fr�n bland annat TV-serien V, �r att utomjordingarna var oerh�rt d�liga p� att hantera sina egna handeldvapen. ''Sikta, f�r f---n!'' var n�got man ville s�ga till dem. I st�llet spr�ngde de bort ett ospecificerat antal fordon, �tminstone en butik, och diverse annat i sina flertaliga konfrontationer. Den som senare lyckades tr�ffa med deras ''rymdpistoler'' var (k�nns det igen?) en jordman, som aldrig tidigare h�llit i ett dylikt vapen! Man kan bara fr�ga sig vilken sorts vapenutbildning dessa aliens hade p� sin planet, och vilka enorma m�ngder ammunition det m�ste g� �t vid deras krig. Ammunitionstillverkarna p� deras hemv�rld borde vara bland de rikaste man kan t�nka sig!

Aprop� vapen, s� var slutet p� filmen en besvikelse. Rymdlangaren hade tre vapen; rymdpistolen, skivvapnet, och vad man v�l f�r karakterisera som en ''cyberorm'', som anv�ndes till att injicera en �verdos av heroin i langarens offer, f�r att stimulera produktionen av endorfin hos dessa. I slutet hade Dolph tagit langarens lager av raffinerat endorfin, och h�ll p� att krossa flaska efter flaska f�r att reta upp langaren s� att denne skulle f�lja efter honom. Med endorfinet som morot lyckades Dolph f� langaren att sl�nga ifr�n sig sin rymdpistol, som �nd� inte var till mycket nytta om denne ville ha sitt endorfin kvar, med tanke p� dess destruktiva kraft. Kvar hade langaren nu skivvapnet och cyberormen. Varf�r i hela fridens namn anv�nde han inte dessa mot Dolph? Skivvapnet hade kunnat ge honom tid att ta sig fram till Dolph och l�gga beslag p� endorfinet, eftersom skivan skulle ha dragits till Dolphs energif�lt och p� s� s�tt fungerat som t�ckande eldgivning och tvingat Dolph att ducka och h�lla �gonen p� skivan, det vill s�ga, skivan hade fungerat som avledande man�ver. Cyberormen hade kanske varit mer ''riskabel'' att anv�nda, eftersom Dolph kanske hade sl�ppt endorfinet f�r att gripa tag i ormen (vilket han gjorde senare), men den hade inte orsakat att han fallit omkull om den tr�ffat, och dess effekt hade inte utsatt endorfinet f�r direkt fara.

Ytterligare en sak som jag kom att t�nka p� ang�ende rymdpistolerna �r att de hade variabel inst�llning f�r effekten, men detta anv�nde sig inte rymdisarna av. Det verkar mer som om detta var n�got som filmmakarna t�nkt ut f�r att g�ra det sv�rare f�r m�nniskorna att klara av langaren, eftersom de f�rst st�ller in f�r l�g effekt, och bara sl�r omkull honom. Dessutom borde rymdispolisen ju ha kunnat anv�nda sig av detta f�r att knocka langaren, s� att han kunde f� ett b�ttre skottillf�lle �n om denne befann sig i r�relse!

Som sagt, inte ens denna film var helt fri fr�n konstigheter, men trots det tycker jag att den var ov�ntat bra.

Skr�ckens �

Tyv�rr lade jag inte denna films originaltitel p� minnet, och denna finns inte heller utskriven i den dagstidning jag prenumererar p� (vilket i sig �r ett j---a oskick). Filmen i sig �r inte n�gon h�jdare, s� det �r inte s� viktigt vad den hette i original. Den handlar om en grupp m�nniskor som �verlever en flygplanskrasch ute p� havet. De tar sig till en �, och d�r b�rjar konstiga saker h�nda. En vattenlevande varelse f�rgiftar tv� m�n i s�llskapet, och dessa b�rjar f�r�ndra utseende och beteende, och frukterna som v�xer p� �n verkar ha extremt kort ''b�st f�re''-datum och blir v�ldigt kl�ggiga inuti n�r de ruttnar. P� en bergstopp p� �n ligger resterna av en 25 �r gammal forskningsstation d�r FBI (eller om det var CIA, det �r inte s� noga) utf�rt genetiska och parapsykologiska experiment p� 70-talet, vilket resulterat i biologiska vapen, som till exempel den varelse som f�rgiftade de tv� m�nnen. Den ena mannen blir till ett monster sj�lv, och b�rjar terrorisera gruppen. Den andra mannen f�r genom implanterade minnen, som kom med giftet, reda p� att det finns ett serum som hj�lper mot f�r�ndringarna de tv� drabbats av, och han hittar ett provr�r med detta serum i en hydda i en inf�dingsby p� �n. Naturligtvis fungerar serumet (efter 25 �r i tropisk v�rme), och allt slutar lyckligt.

Skr�ckens � har en historia som �r misst�nkt lik ber�ttelsen i en annan film, The Kindred. De tv� filmerna har faktiskt s� mycket gemensamt, att jag undrar om det inte �r samma person(er) som ligger bakom b�da. Filmerna har dels samma grundstory, dels samma ''l�gbudgetk�nsla'' �ver sig, dels snarlika make-up-effekter, dels lika d�liga manus vad g�ller logisk stringens och vetenskaplig exakthet, dels snarlika B-sk�disar i rollupps�ttningen. Det blir lite v�l m�nga delar som �r lika f�r att jag ska tycka att det �r n�gon mening med att g�ra den senare av de tv� filmerna, vilken �r just Skr�ckens �. Filmen �r gjord f�rra �ret, 1994, enligt tidningen, men dess �vergripande atmosf�r f�r tankarna till ett tidigare produktionsdatum, kanske 70- eller 80-tal, vilket ytterligare bidrar till att man som n�gorlunda bevandrad tittare associerar till The Kindred. P� det hela taget f�r man intrycket att filmmakarna har fastnat i en formel, eller ber�ttarstruktur, som tidigare visat sig anv�ndbar och som nu utnyttjas f�r att tillverka filmer med minimalt manusarbete; det vill s�ga -- ''why change a winning concept''.

De logiska fel jag uppt�ckte i filmen, utan att anstr�nga min observationsf�rm�ga allt f�r mycket, �r f�ljande: F�r det f�rsta intr�ffade f�r�ndringarna i de ''f�rgiftade'' personerna alldeles f�r snabbt f�r att vara trov�rdiga. Energi- och syre�tg�ngen f�r att genomf�ra dessa skulle orsaka personernas d�d, antingen p� grund av att deras kroppar konsumerades f�r att ge energi, eller f�r att deras celler helt enkelt kv�vdes till d�ds av syrebrist. F�r det andra orsakade ''giftet'', eller om det var ett virus (det s�gs inte klart i filmen), att de drabbade fick minnen implanterade. Det verkar inte speciellt trov�rdigt att minnen skulle kunna lagras i vare sig ett gift eller ett virus, med nutida eller 70-talsteknologi. Detta �r ocks� en av de saker jag retade mig p�; i filmen p�st�s amerikanska regeringen ha haft tillg�ng till avancerad genteknik p� 70-talet. Till�t mig tvivla! �nnu mindre troligt �r att ett virus eller ett gift skulle kunna ge en person ESP, vilket �r fallet i filmen.

Det f�rekom �ven en del andra saker som jag retade mig p� i filmen, vetenskapligt tvivelaktiga saker som att ett motgift eller serum skulle vara fungerande efter 25 �r i tropisk v�rme i en hydda ute i djungeln. En annan dylik konstighet var frukternas f�r�ndringar. I filmen hade gruppen lagt upp ett matf�rr�d till n�sta dag, och n�r de skulle �ta frukost hade bananernas fruktk�tt f�rvandlats till en bl� v�tska, kokosn�tterna hade blivit sk�ra i skalet och inneh�llet var fluorescerande gr�naktigt och flytande. Kan genetiska f�r�ndringar orsaka denna konstiga f�rruttnelseprocess? Jag st�ller mig tvekande till detta.

�nnu en sak som jag reagerade p� var vattenvarelsen, och dess roll i filmen. Det framkom aldrig vad det var f�r n�got, om det var ett naturligt f�rekommande djur som genmanipulerats, eller om det var en f�re detta m�nniska. I vilket fall som helst blev fr�gan om dess framtida �de inte besvarad i filmen -- t�nkte gruppen leta upp den och d�da den, till exempel? Eller t�nkte de l�ta den forts�tta att vara ett potentiellt hot mot framtida bes�kare p� �n? Varelsen hade full r�relsefrihet, men av n�gon underlig anledning stannade den kvar i vattnen runt �n under alla de �r som f�rfl�t mellan stationens ''nedl�ggelse'' och gruppens ankomst till �n. Varf�r? Migrerar inte dess art? Dessutom ''r�kade'' den befinna sig just vid den strandremsa som gruppen landsteg p�, i precis samma �gonblick som den anl�nde till �n. Tala om sammantr�ffande! F�rutom detta s� �r det ju en regel i forskningssammanhang, n�r det g�ller genteknik, att hybrider skall h�llas s�kert f�rvarade s� att de inte kan ''rymma'' och f�ra sina manipulerade gener vidare till ''vilda'' arter. Detta f�rfarande fr�ngick tydligen forskarna p� �n, av n�gon anledning, vilket visar p� en fruktansv�rd brist p� ansvar och vetenskaplighet, som inte verkar trov�rdig.

Mitt intryck av filmen var s�ledes att den var en ''rip-off'' p� The Kindred, med flera irriterande logikfel och d�ligt f�rarbete. Sk�despelarinsatserna var inte heller speciellt lysande, men det kan jag personligen ha mer �verseende med.

Sammanfattning

Ingen av de h�r behandlade filmerna �r n�got m�sterverk, men �tminstone Fruktbarhetsriten (The Dunwich Horror) och Dark Angel �r v�rda att titta p�. Den f�rra �r det d�rf�r att den bygger p� en Lovecraftnovell, och den �r trots de irriterande bristerna ganska intressant, �ven om den i m�nga stycken inte �r speciellt bra. Den senare �r sev�rd av flera sk�l, inte minst f�r att den �r f�rv�nansv�rt v�lgjord, inom de gr�nser som genren s�tter, och f�r att den inneh�ller s� f� logiska inkonsekvenser och andra konstigheter. Det enda man genast retar sig p� i Dark Angel �r rymdm�nnens d�liga pricks�kerhet. Skr�ckens � kan med f�rdel f�rbig�s.


LSFF:s hemsida