De h�nger upp sig p� att jag kallar min artikel f�r ''essay'' och inte ''paper''. Till att b�rja med ska jag v�l n�mna att det inte �r s� konstigt eftersom det hela egentligen �r en C-uppsats i engelska. P� de stenciler med riktlinjer som delas ut st�r det ''Guidelines for the 60 point essay''. Detta g�r det naturligt att tala om ''essay''. Dessutom verkar det som om de inte har n�got vidare grepp om sina ord, det vill s�ga samma brist som de anklagar mig f�r. Enligt Nicholas och Thomas s� b�r jag anv�nda ordet ''paper'' ist�llet f�r ''essay'' f�r att det skulle implicera en l�gre vetenskaplig niv�. Jag ska l�ta det vara osagt hur det �r med det vetenskapliga inneh�llet i min artikel, men enligt The Oxford Reference Dictionary s� har de blandat ihop sina ord:
Man kan ocks� konstatera att det kanske hade varit bra om det framg�tt tydligare i M�nbladet att artikeln ursprungligen skrivits f�r en kurs i engelska s� hade de sluppit ondg�ra sig �ver mitt spr�kval, n�gonting som k�nns ganska irrelevant i sammanhanget. Dock ska jag passa p� h�r att peka p� ett intressant uttalande: ''f�r att undvika missf�rst�nd, [m�ste man] tala om exakt vilken betydelse man avser n�r man anv�nder ord. Denna sv�righet, och m�jlighet till feltolkning/begreppsf�rvirring, undviker man enkelt genom att skriva p� sitt f�rstaspr�k.'' Vad Nicholas s�ger �r att man b�r vara noggrann med hur man uttrycker sig (och d�r h�ller jag med honom), men sedan p�st�r han att man genom att helt enkelt h�lla sig till sitt modersm�l skulle kunna undvika missf�rst�nd. Av detta uttalande kan jag bara dra en slutsats och det �r att Nicholas inte har svenska som sitt f�rsta spr�k.
Jag kan dock inst�mma i kritiken att min anv�ndning av termerna ''human'' och ''humane'' �r lite slarvig.
ett samh�lles moraliska ideal f�r�ndras med tiden. Om ''m�nniska'' definieras med denna parameter kommer man snart till den underliga situationen att individer som �r ''m�nniskor'' i ett samh�lle under en viss tids�lder inte skulle vara det i en annan tid, eller att ''m�nniska'' blir ett oerh�rt tidsbundet fenomen -- m�nniskorna fanns bara under den tid i det samh�lle d�r, definitionen gjordes!
Allts�: om ''m�nniska'' definieras enligt moraliska ideal, och de moraliska idealen �r f�r�nderliga, s� kommer folk vid en senare tid inte att vara m�nniskor enligt en tidigare definition, och vice versa, nutidsinnev�narna kommer att anse sina f�rf�der som ''ickem�nniskor'' enligt sin egen definition. Personligen ser jag inget st�rre problem i detta. Dock anser jag att man endast kan avg�ra n�gons ''m�nsklighet'' p� ett meningsfullt s�tt genom att anv�nda den definition av m�nsklighet som var aktuell n�r han levde. Om ''m�nsklighet'' definieras via moral s� �r det enligt vars och ens tids moral, inte enligt den modernaste tillg�ngliga moralen.
I avsnittet ''Definitionsf�rs�k eller moraldiskussion?'' fr�gas det sedan om mitt s�kande efter ''a definition of humanity'' �r m�jligt givet de tv� romaner jag har valt. Nicholas tycker att jag s�tter likhetstecken mellan ''m�nsklighet'' och ''medm�nsklighet''. Det har inte varit min mening -- vad jag sagt �r att medm�nsklighet �r en del av m�nsklighet. Detta �r dock ett ganska litet problem. Vad jag tycker �r allvarligare �r att han summariskt h�vdar att jag ''har haft en �nskan att finna att romanerna [jag] har unders�kt kan l�sas som ett f�rs�k att definiera vad en m�nniska �r, och d�rf�r har [jag] funnit detta l�s-s�tt i romanerna, trots att det inte finns d�r.'' (min kursivering). Detta sista p�st�ende och bristen p� bevis f�r det �r ganska typiskt f�r hela artikeln. Tonen �r ofta lite �verl�gset sj�lvs�ker, men framf�r allt s� genomsyras artikeln av attityden ''Jag �r minsann Litteraturvetare s� jag vet vad jag talar om.'' Det blir ju inte b�ttre av att han tycker att jag borde ''varit f�rsiktigare i [m]in formulering''.
Om man r�knar Frankenstein till science fiction m�ste man ocks� r�kna moderna skr�ckromaner till science fiction, liksom en del romantiska Harlekin-b�cker som har med science fiction-rekvisita, till exempel i form av tidsresen�rer fr�n framtiden.
Personligen tycker jag inte att det �r n�got konstigt med att kalla s�dana b�cker f�r science fiction. Jag skulle inte s�ga att de prim�rt �r science fiction, och de �r antagligen inte heller bra science fiction, men i n�gon mening s� �r de science fiction bara i och med att de anv�nder sig av rekvisita och konventioner fr�n science fiction.
Vad det g�ller vikten av att ta h�nsyn till vilken genre f�rfattaren till en bok tycker att den ska h�ra till s� kan jag v�l h�lla med om att det kanske ska beaktas, men samtidigt s� vill jag minnas att det �r Stanisaw Lem som envist h�vdar att hans b�cker inte �r science fiction.
Vad jag egentligen menar �r att det finns m�nga (mer eller mindre korrekta) svar p� vilken genre en bok tillh�r. F�rfattaren kan tycka att det �r en psykologisk studie, en l�sare att det �r en skr�ckbok och en annan science fiction. Det medf�r inte n�dv�ndigtvis att n�gon av dem har fel. En och samma bok kan vara allt detta och mer. D�remot kommer de flesta b�cker att ha en prim�r genretillh�righet som de flesta kommer att vara eniga om. Sedan finns det andra b�cker som man inte kan klassificera enkelt. Kanske finns det ingen genre som passar in p� just den boken eller s� kan genretillh�righeten f�r boken bero p� hur man tolkar den.
I fallet Frankenstein s� tycker jag nog inte att man kan s�ga att boken �r prim�rt science fiction, men jag tycker dock att den passar in i ett h�rn av genren trots det. Bara det faktum att den �r skriven innan det fanns n�gon explicit genre science fiction tycker jag inte har med saken att g�ra. Eftersom genrer i f�rsta hand �r en konstruktion av f�rlagen f�r att kunna slussa sina l�sare fram till fler b�cker av en typ som de tidigare funnit bra s� k�nns det ganska uppenbart att det m�ste finnas b�cker som passar i en genre innan det kan finnas en genre f�r dem.
Thomas Ros�n tar upp en intressant sak i sin kommentar: ''Terminator �r kall och (p� sitt s�tt) resonerande. �r terminator en m�nniska?'' Exakt den fr�gan tycker jag faktiskt st�lls i Terminator 2. Lyssna p� Sarah Connors tankar n�r hon betraktar sin son och terminatorn:
Watching John with the machine it was suddenly so clear. The terminator would never stop, it would never leave him and it would never hurt him, never shout at him or get drunk and hit him or say it was too busy to spend time with him. It would always be there and it would die to protect him.
Of all the would-be fathers who came and went over the years this thing, this machine, was the only one who measured up.
Uppenbarligen s� tycker hon att terminatorn �r mera m�nsklig �n vad en l�ng rad pojkv�nner har varit.
Vad jag h�nger upp mig p� �r i f�rsta hand Nicholas bergs�kra formuleringar och �verl�gsna attityd. Det verkar ocks� som om han har �verskattat M�nbladets roll i det litteraturvetenskapliga etablissemanget n�got. Att science fiction skulle ''marginaliseras inom forskningen'' p� grund av n�got som skrivs i M�nbladet k�nns inte speciellt realistiskt, oavsett om tidningen finns att best�lla fr�n Kungliga Biblioteket eller inte.
Jag hoppas att ingen avst�r fr�n att skriva n�got till M�nbladet bara f�r att det inte tror sig leva upp till de krav som Nicholas och Thomas verkar st�lla. Jag ska inte s�ga att kvalit� �r ov�sentligt, men en artikel med svagheter �r definitivt b�ttre �n ingen artikel alls. Om man inte skriver och publicerar s� kommer heller aldrig kvalit�n att f�rb�ttras.