Trots att Voyage är fiktion så känns den som om den vore en dokumentärroman. Den är späckad med detaljer och information utan att det känns påträngande och man har hela tiden känslan av att man lär sig saker. Det man lär sig saker om är rymdfart, närmare bestämt den första bemannade resan till Mars.
I själva verket är Voyage en alternativvärldshistoria. Punkten där bokens historia börjar skilja sig från den vi är vana vid är skotten i Dallas. I boken så där president Kennedy inte utan blir istället rullstolsbunden. Som expresident är han en stark propagandist för att man ska fortsätta rymdprogrammet och satsa på att ta sig till Mars.
Voyage består av ett antal handlingar som vävs in i varandra. Varje kapitel börjar med en angivelse av var i tiden kapitlet utspelar sig och det varierar från början av 1960-talet till 1986 när den första Marsfärden blir av. Trots att en av de trådar som går igenom boken är en beskrivning av hur själva Marsresan går så är det hela tiden spännande, fastän man vet att de kommer iväg till slut. Mer än en gång under planeringen av resan ser det ut som om det inte ska bli någonting av det hela så projektet stöter på det ena problemet efter det andra.
Det här är en bok i den gamla hederliga traditionen där man först bygger en rymdraket och sedan reser iväg med den mot nya djärva måt. Hjältarna är ingenjörer och vetenskapsmän och man kan känna Heinleins ande sväva över boken. Men det är också spännande, nästan som en thriller bitvis. Helt enkelt en bok man vill sträckläsa. Gör det! /HP
Deep Secret är ytterligare en sådan där bra bok av Diana Wynne Jones. Det kan vara den bästa bok jag läst av henna, fullt i klass med min andra favorit A Sudden Wild Magic. Det är en fantasybok men som vanligt så är det inte alls fråga om något traditionell fantasy. Boken utspelar sig till stor del i nutid i England på en fantasykongress som hålls varje påsk. Fantasykongressen beskrivs på ett mycket bra sätt och har man varit på några påskkongresser, världskongresser eller andra hotellkongresser så känner man igen sig. Kongressen hade till och med rumäner som blivit av med sitt bagage och ryssar med tolk. /TP
The Star Fraction är Ken MacLeods debutbok och det är en väldigt bra debutbok. Författaren var på påskkongressen i år och i en panel gav han uttryck för politiska åsikter som jag inte alls sympatiserar med (åt det libertarianska hållet) men detta störde faktiskt inte min uppskattning av boken. Det kanske är lättare i en science fiction-bok att bortse från tokiga åsikter för man kan ju anta att det är en fantasivärld som skildras och att det inte är relevant för dagens samhälle och politiska debatt. Boken är ett bra äventyr i ett fascinerande framtida Storbrittanien och med en stämmning åt cyberpunkhållet. /TP