Adresser till andra maskiner

Alla maskiner som finns i nätet har en adress. Denna kan skrivas med siffror eller med ett symboliskt namn. Speciella namndatabaser (Domain Name Servers) översätter automatiskt namnen till siffror. Om databasen misslyckas med översättningen, kan du alltid använda siffrorna, om du känner till dem.

Siffrorna kallas korrektare för IP-nummer, eftersom de utgör adresser i internet-protokollet (IP). De består alltid av fyra små tal åtskilda av punkter, till exempel 130.236.254.22. Alla maskiner vid Universitetet i Linköping börjar på 130.236.

De symboliska namnen ordnas i en hierarkisk struktur av domäner. Namnen kallas ofta domänadresser. Våra maskiner finns i domänen lysator.liu.se, som finns i domänen liu.se (Universitetet i Linköping), som finns i domänen se (Sverige). Arbetsstationen Roberts fulla namn är robert.lysator.liu.se.

En dator som heter viking.ifi.uio.no finns vid Institutionen för Informatik (ifi) vid Universitetet i Oslo (uio) i Norge (no). I Europa består toppnivån av olika länders koder. I USA används oftare en organisatorisk uppdelning: toppdomänen edu (Educational) är gemensam för alla universitet och com (Commercial) är gemensam för alla företag, oberoende av i vilken delstat de befinner sig.

En dator kan ha många namn. Just nu är namnet gopher.lysator.liu.se en synonym för lysator.liu.se, eftersom Gopher-databasen finns på den maskinen. Om vi vill flytta Gopher-tjänsten till Robert, ändrar vi i namndatabasen så att namnet gopher.lysator.liu.se pekar till maskinen robert.lysator.liu.se. En användare behöver bara känna till det symboliska namnet, allt kommer att fungera lika bra hela tiden.

För speciella tjänster i nätet, som Gopher och MUD, behöver man ibland ange ett portnummer förutom adressen till maskinen. Portnummer anger vilken tjänst man vill ha. Till exempel kan det finnas två MUD-spel på samma dator, om spelen har varsitt portnummer. Portnummer är heltal,