Det som gör HTML till ett "HyperText Markup Language" är förstås själva hypertextfunktionerna. Dessa kommer man huvudsakligen åt genom så kallade ankarpunkter, som anges med kommandot <A>. Den vanligaste varianten är
<A HREF="objekt">som anger att det som finns "inom" denna ankarpunkt (dvs mellan <A>-kommandot och dess avslutning, </A>), är en hypertextlänk. Detta innebär att när man tittat på HTML-dokumentet så kommer det som finns "inom" ankarpunkten att gå att "klicka på", med resultatet att man hoppar iväg till det angivna objektet.
Objekten anges som en så kallad URL (Universal Resource Locator), som har den allmänna formen
protokoll : adressDet finns flera olika protokoll som kan användas. Det protokoll som används för HTML-dokument heter HTTP, och använder adresser som påminner om hur unix-filnamn ser ut:
http://datorns Internet-adress/filsökväg
Exempel, datorföreningen Lysators hemsidas URL:
http://www.lysator.liu.se/
Man kan också ange platser inne i ett dokument, om dessa har markerats med "<A NAME=namn>" i dokumentet man ska hänvisa till. Man lägger då till "#namn" efter URLen till dokumentet.