4. IT i samhället

Samhällets förhållande till ITs utveckling är intressant och viktig att studera. IT innefattar uppbyggnaden av en helt ny infrastruktur och nya sätt att kommunicera. Det finns tusentals krafter som drar åt olika håll och tycker olika om hur framtiden ska formas. Ibland undrar man hur man kan vara så övertygad om en tid som ännu inte är här. Men engagemang är viktigt, och ska inte slås ned. Låt envar säga sin åsikt om hur man anser att utvecklingen ska styras. Många tittar framåt med oro, oftast en sund och befogad oro. Ibland övergår dock oron i en orealistisk rädsla och en krampaktig vilja att hålla sig kvar i nuet. Och visst kan man förstå somligas reaktioner när man ser på utvecklingens hastighet, men att stoppa den är knappast realistiskt. Däremot är det naturligtvis viktigt att man diskuterar alla de förändringar som nu sker, inte minst bland dagens unga. Det är ju de som kommer att leva i det nya IT-samhället, om det nu kommer att bli ett sådant.

Vad driver utvecklingen framåt?

Man frågar sig lätt vad som ligger bakom alla förändringar som sker, varför utvecklingen egentligen fortgår. Ett svar skulle kunna vara att det är marknaden som styr. Det ligger oerhört stora ekonomiska intressen i den s.k. IT-branschen. Datorer har visat sig vara användbara inom många områden, och efterfrågan är stor. Företag och förvaltningar har stora intressen i att förenkla administration m.m. och satsar därför villigt pengar på datorisering. De flesta är också övertygade om att man ändå blir tvungen att datorisera i framtiden, så man kan lika väl börja nu. För dem handlar det alltså ofta om rent ekonomiska eller företagsstrategiska beslut, och få vågar eller har råd att avstå från att "hänga med i utvecklingen". Andra har inte ens något val att strunta i det här med datorer. Mycket av dagens industri är så pass komplicerad att man helt enkelt inte klara sig utan datorns hjälp. Och forskarna är säkerligen tacksamma för att de har fått ett kraftfullt verktyg på sitt skrivbord.

Vid sidan om företag och institutioner har på senare tid en ny köpgrupp dykt upp: hemanvändarna. Nuförtiden är datorn en vanlig syn i många av västvärldens hem. Med 80-talet kom de s.k. hemdatorerna som snart blev populära. De användes mest till spel, men det var ändå anmärkningsvärt att "matematikmaskinen" nu hade trätt in i hemmen. Programmering var inte längre enbart en sak för udda professorer, utan något som många svenskar kunde sysselsätta sig med mörka höstkvällar. På 90-talet blev PCn det dominerande systemet. Både kunskap och intresse för datorer ökade i stadig takt, och detta banade förstås väg för ännu fler datorer i hemmen. Idag talar man t.o.m. om en fara att "komma efter" om man inte har dator hemma.

Olika människor har naturligtvis olika inställning till teknikens utveckling. Det finns allt från personer som måste övertygas långt och mycket om nyttan med det nya, vad det egentligen ska vara bra för, till sådana som knappt reflekterar över om det blev krångligare än tidigare, bara man gör proceduren på något nytt sätt med ny teknik. Naturligtvis skulle det gå illa om de sistnämnda enkom fick styra. Men de fyller ändå en viktig funktion. Utan dem skulle troligtvis mycket teknik aldrig blivit uppfunnen. I början var det t.ex. krångligare och dyrare att åka bil än det var att gå. Men om inte entusiasterna enträget hade envisats med att bygga bilar kanske vi fortfarande hade gått till fots. Så om man vill se hjälpa utvecklingen på traven är det en god idé att uppmuntra teknikfantasten, men utan att för den skulle tro på allt han säger.

Verklighet eller fiktion?

I det nya digitala samhället kommer en del gamla problem upp till ytan och blir högaktuella. Ett exempel på detta är hur man kan försäkra sig om tings ursprung, om det är originalet du håller i din hand eller bara en förvanskad kopia. Aldrig tidigare har det varit så lätt att förvanska text, bilder, filmer och ljud. Digitaltekniken ger oss möjligheten att kopiera och manipulera data i det oändliga utan kvalitetsförlust, men detta innebär samtidigt att kopian inte kan skiljas från originalet. Aldrig tidigare har det varit så enkelt att producera tryckta eller digitala handlingar som ser professionella ut. Tidigare kunde man t.o.m. se på hur pass rak högermarginalen var, och med ledning av detta bedöma hur mycket tid och engagemang skribenten hade lagt ned på skriften. Idag finns inte några sådana vinkar. Men det är inte alls omöjligt att hantera information digitalt och samtidigt kunna säkerställa ursprunget. Problemet är alltså inte en nödvändig följd av den nya tekniken. På liknande sätt går det försäkra sig om att inte någon har avläst informationen under transporten osv. Tekniken bygger på kryptering och matematiska samband. Den metod som för närvarande anses vara den bästa baseras på faktorisering av primtal. Visserligen går det att knäcka även en sådan här kryptering, men det tar alltför lång tid för att det ska vara meningsfullt. Just detta använder man ofta som definition av säkerhet inom datavärlden; det tar så lång tid att knäcka koden så att informationen är värdelös då man är klar. Dessa frågor om informations ursprung och autenticitet har gett nytt liv åt debatten om datasäkerhet. Många frågor står obesvarade: Ska alla individer ha rätt att kryptera information? Måste alla databaser med viktig information kunna bekräfta att informationen är riktig? Kommer vi så småningom att drunkna i en flod av falsk och meningslös information om vi inte slår vakt om originalets fortlevnad?

Elektroniska konferenssystem

IT har som bekant förändrat människors syn på avstånd mångfalt. Nuförtiden blir det också allt vanligare att vi för dialog med varandra på distans, alltfler ägnar allt mer tid åt s.k. elektroniska konferenssystem. Företeelsen har funnits ett antal år. Det kanske bästa exemplet är FIDO-net, ett virtuellt nätverk¹ där datorintresserade har diskuterat allehanda slags ämnen sedan 1984. Internets motsvarighet, USENET, grundades ännu längre tillbaka men förekom i början bara på ett fåtal institutioner. FIDO-net däremot har setts som ett fattigmans-Internet, och har använts mest av unga entusiaster. På 80-talet var systemet ganska så okänt för alla andra än de initierade. Sådan här elektroniska konferenssystem är ett bra exempel på hur människor kan bilda nya grupper i samhället, med egna värderingar och språkbruk. I nutid förekommer elektroniska diskussioner och debatter i stort sett överallt, en del företagsinterna, andra offentliga för hela världen. Men det finns också hela skalan ned till slutna kretsar där inga obehöriga släpps in, och där inte sällan mer eller mindre kriminell verksamhet äger rum.

Vad är det då som gör elektroniska diskussioner så populära? Det går ju inte att varken att vifta med armarna eller se dem man diskuterar med in i ögonen. Men just detta kan faktiskt vara en anledning. Som bekant har många människor svårt för att tala inför folk, speciellt om det handlar om kontroversiella åsikter. Framför datorn är det mycket lättare att säga vad man tycker. En annan anledning är troligtvis att man kan diskutera just det ämnet som man är intresserad av. Nuförtiden tenderar intressen och arbeten att bli mer och mer specialiserade. Ett elektronisk och världsomspännande konferenssystem gör att du kan få kontakt med just de personer som har samma intressen, frågor eller kunskap som du har. Det dominerade ämnet på sådana här system är förstås datorer. Det finns tusentals olika ämnesområden där problem och frågor bollas fram och tillbaka, men där naturligtvis också hälsningar, tack, glädje och frustration utbytes mellan deltagarna. Datorernas ökade användning hos icke-datorentusiaster har bidragit till att även ämnesområden som inte gäller datorer har ökat i popularitet. Internet har snart närmare tio tusen olika diskussionsgrupper, och ändå så är företeelsen fortfarande i sin linda.

Distansarbete

Om man kan diskutera på avstånd, borde man väl också kunna utföra arbete på samma plats? Detta faktum skapade ett av 70-talets stora dataslagord, distansarbete. Förväntningarna var stora. Resorna skulle minska radikalt, man skulle kunna jobba där man önskade, stressen skulle försvinna och arbete skulle bli mer effektivt. Men något verkligt genombrott kom aldrig. Idag ökar visserligen antalet distansarbetande, men undersökningar har också visat att arbetssituationen många gånger blir sämre istället. Dessutom har distansarbete paradoxalt nog lett till att antalet resor ökat - man träffar helt enkelt fler människor som man vill se i verkligheten(!). Men det är ändå troligt att fler och fler kommer att arbeta på distans i framtiden. Man spår en utveckling där man mer och mer kommer att koncentrera sig på vilket arbete som verkligen blir utfört, istället för att räkna antalet timmar som man befinner sig på t.ex. kontoret. Att stora förändringar i arbetslivet är att vänta står också klart, men exakt hur är det naturligtvis ingen som vet. Distansarbete skulle kunna vara ett sätt att ge glesbygden nytt liv. Tyvärr är telekommunikationerna ofta dåligt utbyggda i dylika områden, och nysatsningar görs istället främst i storstäder. Förhoppningsvis kommer denna trend att brytas i takt med att tekniken blir allt bättre och billigare.

Information och kultur

Få har ifrågasatt uppdelningen information och kultur. Vi känner oss ganska så hemmastadda med uppdelningen, och reflekterar föga över t.ex. bibliotekens uppdelning i facklitteratur och skönlitteratur. Information och kultur framställs som varandras motsatser. Trots detta är det ju uppenbart att kultur kan vara till nytta, och information till nöje. Denna skarpa uppdelning kan vara till nackdel, den som söker efter något på den ena sidan kanske skulle hittat ett svar på den andra. Datateknik, exempelvis, kan hjälpa till att minska den här indelningen genom korskoppling. Idag är det i princip endast möjligt åt ena hållet. Det är lätt att söka på ett visst ord i en stor roman; det är svårare att hitta likheter i Shakespeares sätt att skriva jämfört med någon annan författare med hjälp av datateknik. Men detta kommer sannolikt att förändras i takt med att datorerna blir allt mer kraftfulla, och det utvecklas nya tekniker för att ge datorn förmåga att se till samband och helheter istället för enskilda bitgrupperingar.

IT och datorer

Många tror att IT enbart handlar om datorer eller att datorer alltid är IT. Detta är fel. IT handlar om hantering av information (meningsfull), och tekniken för att göra detsamma. Däremot har datorer förstås en stor roll i sammanhanget. De har nämligen många egenskaper som gör dem till något av den ultimata IT-maskinen. Idag använder vi troligtvis fler apparater för IT än någonsin. Kommer då framtiden att innebära ännu fler tekniska uppfinningar att släpa runt på eller att placera i vardagsrummet? Troligtvis inte. Tvärtom tenderar utvecklingen att gå mot integrering och interoperatibilitet mellan olika tekniska påfund. Framtidsforskare håller vadslagning om vilket år som TVn och datorn blir ett, och mobiltelefoner med inbyggd dator och Internetmöjlighet finns redan. TVn och telefonen kontra datorn har länge betraktats som varandras motpoler. TV och telefonen har symboliserat någonting som alla kunnat använda, varit överkomlig i pris, lätta att använda och haft en given plats i hemmet. Datorer däremot har upplevts som främmande, obehagliga, auktoritära, komplicerade och svåra att använda. Men på båda sidor har det vuxit fram ett behov för att ändra situationen. Hemmen vill ha större möjligheter till att söka och hämta information och datorvärlden har strävat efter billigare och mer lättanvändna datorer. Att dessa olika grenar av tekniken så småningom kommer att växa samman är därför inte helt osannolikt.

Att datorn är så bra på information beror främst på att den är universal. Den kan hantera text, ljud, rörliga bilder osv, och lagra och bearbeta dem. Dessutom är datorn i mångt och mycket modulär; man kan köpa extra tillbehör och ny programvara. Detta är säkerligen en av orsakerna till att datorer intresserar så många människor. Den är inte något statiskt och stelt, utan är dynamisk, mångkunnig och enligt somliga till och med charmerande.

Multimedia

Just detta med att dagens datorer kan hantera många olika typer av information, medier, har gjort att intresset ökat ytterligare. När man kombinerar t.ex. ljud, bild och text kallar man det hela för multimedia. Visserligen är ju också TVn multimediär, men den saknar datorns interaktivitet, dvs möjligheten för användaren och betraktaren att kontinuerligt kunna påverka vad som presenteras och vad som händer. En effekt av interaktivitet är att gränsen mellan skaparen och användaren luckras upp. Multimedia lanseras i vår tid som något sensationellt nytt och banbrytande. Detta är lite förvånande med tanke på att t.ex. opera egentligen inte är något annat är en stor multimediaproduktion. Varför lovordas då den här nya tekniken? Det finns naturligtvis självklara fördelar att ha tillgång till flera olika medier i t.ex. ett digitalt lexikon. Man kan i så fall exempelvis höra hur ett musikinstrument eller se hur Picassos tavlor egentligen ser ut. Men genom att använda sig av flera medier samtidigt uppnår man redundans, dvs att samma information kan gå olika vägar. Detta gör att man mycket lättare kommer ihåg informationen som presenteras. Dessutom passar olika typer av medium olika människor. En multimediapresentation kan alltså bli både bred och detaljrik, och dessutom minnas väl av mottagaren. En förutsättning för det stora genombrottet för multimedia i vår tid är att datorerna har blivit kraftfullare. För ett tiotal år sedan var det ovanligt att en vanlig bordsdator kunde visa bilder med god kvalitet. Idag klarar många datorer av att visa rörlig video med ljud till i hög upplösning. Anmärkningsvärt är att hemmen är så pass intresserade av multimedia. Trots att detta kräver dyrare datorer lägger många familjer ut tusentals kronor på tillbehör och program.

Jakten på fler MegaByte

När datorer snabbt och lätt hanterar både text, bilder och video är det lätt att man glömmer bort vilken oerhörd skillnad i informationsmängd dessa utgör. Text utgör som bekant en blygsam datamängd; en A4-sida kräver ca 2-3 kB. Högläser vi sidan kanske det istället blir tal om 2-3 MB. En färgbild med relativt hög upplösning kräver i storleksordningen någon MB. Om vi istället vill visa en videosekvens med 25 bilder i sekunden av samma kvalitet, är det lätt att räkna ut att informationsmängden kan bli enorm. Lyckligtvis finns det sätt att komma runt det här problemet. Mycket av innehållet innehåller nämligen redundans. Låt oss se på en videosekvens till exempel, som visar en nyhetsuppläsare. Var 40:e millisekund ersätts den föregående bilden med en ny. Om vi jämför dessa upptäcker vi att det endast är en mycket liten del av bilden som har förändras. Så istället för att hantera en helt ny bild, beskriver vi den som en ändring relaterat till den föregående. Dessutom går det oftast med matematiska metoder att komprimera datan ytterligare. Dessa metoder gör det fullt möjligt att hantera videosekvenser i ordinära persondatorer. Priset för en mindre datamängd är dock att det krävs mer "arbete" med att dekomprimera datan.

Den snabba utvecklingen har medfört något av en hysteri när det gäller datorers kapacitet. En ny dator har flerfaldigt större kapacitet än gårdagens men kostar ändå mindre. Man kan lätt få uppfattningen att ju fler och snabbare MB desto bättre. Men man ska dock inte glömma bort att det är innehållet som är det viktiga, inte informationsmängden. Det är heller inte så att gårdagens datorer blir sämre. De är naturligtvis precis lika snabba som de var när de tillverkades, och duger fortfarande lika bra till det de var konstruerade för. Man bör enligt min mening vara vaksam på att datorer inte blir alltför mycket en konsumtionsvara, utan betrakta dem för vad de är: ett kraftfullt verktyg till tusentals uppgifter.

Samhället förändras

Alla stora revolutioner har medfört stora omdaningar i samhället. Det är därför inte särskilt underligt att också ITs intåg kommer att få effekter. Precis som runstenarna påverkade berättartekniken kommer datorerna kanske att påverka vårt sätt att uttrycka oss, och vårt sätt att se på omvärlden. Om det t.ex. finns virtuella världar som är mycket mer intressanta och dessutom saknar vår fysiska världs trista begränsningar, vem kommer då att vilja leva i verkligheten? Många har gjort skrämmande spekulationer om en framtid där att ‘vara uppkopplad’ är allt och där tillgången på informationen innebär tillgång till makten. Låt oss hoppas att det inte blir så. När den industriella revolutionen ägde rum höjdes också ängsliga röster. Somliga fruktade att redan innan 1900-talets slut skulle världen styras av maskiner och robotar. Det finns också faror i att vi blir påpackade ett överflöd av information. Få torde önska samma utveckling för IT som för TVn i USA, där de flesta har tillgång till 100-tals olika kanaler utan att för den skull titta på något av värde.

IT i undervisningen

Gårdagens skola handlade till stor del om utantillärning och mekanisk inlärning av fakta. Ämnet datakunskap fanns visserligen med stundtals, men var ett isolerat ämne som många andra. Visst anade man en stor utvecklingen inom dataområdet, men få kunde förutspå att IT skulle innebära en revolution inom skolan. Dagens elever ska lära sig att "söka, sammanställa och bearbeta". Eget tänkande och förmåga till samarbete är något som betonas. Grundläggande kunskaper om datorer och IT anses också som helt nödvändigt. Datorn ska vara ett naturligt redskap för alla. Men fler datorer är inte ett mål i sig. Regeringens IT-kommission skriver: "Målet måste vara att datorn blir ett hjälpmedel som öppnar möjligheter för ny pedagogik.", och det är från den utgångspunkten skolan bör arbeta. Tidigare har IT utnyttjats främst för att ersätta traditionella studiemöjligheter, men kommer nu att kunna skapa förutsättningar för nya sätt att studera. I förlängningen kommer detta att leda till grundläggande förändringar i hela undervisningssystemet. Mycket talar för att lärarens roll kommer att bli annorlunda. Istället för en förmedlare med all kunskap kommer denna i framtiden att jobba som en handledare som hjälper eleven att själv söka kunskap och ta till sig denna. En förutsättning för att IT ska fungera väl inom skolan är att lärarna har kunskaper och är motiverade att utnyttja tekniken. Idag är fallet inte alltid så, vilket är förståeligt. Därför görs nu ansträngningar till fortbildning av många lärare. En målsättning måste vara att den nya tekniken blir en möjlighet till utveckling och förnyelse av lärarrollen och inte en belastning.

Idag finns relativt få datorbaserade läromedel. Anledningen till detta kan sägas vara brist på lärare som behärskar IT-baserad läromedelsproduktion. Inom en kort framtid väntas dock denna situation förändras. I takt med detta kommer nog också grundskolor att i större grad utnyttja tekniken, där det idag är relativt glest med datorer. Högre utbildningar och forskning däremot har längre erfarenhet av IT i undervisningen, men också där kommer förändringar ske och större enhetlighet skapas. Att ITs intåg i skolan blivit succé är de flesta eniga om. Det finns åtskilliga exempel på skolor där eleverna knappt vill ta rast, för att de är så inne i ett brev till någon på andra sidan jordklotet t.ex.

Nya möjligheter för handikappade

För människor med olika typer av handikapp eller funktionshinder har IT visat sig innebära helt nya friheter. Det kan handla om personer med rörelsehinder, talskada, synskada eller utvecklingsstörning. I många fall kan dessa arbeta på nästan samma villkor som andra, både inom skola och näringsliv. Även personer med läs- och skrivsvårigheter har visat sig ha mycket stor nytta av IT. För att bra resultat ska kunna uppnås krävs att IT-systemens tillgänglighet beaktas, att lämpliga metoder utvecklas och att kunskap förmedlas till lärare m.fl. Det finns flera exempel på hur bl.a. Internet har blivit något av en livlina för många handikappade, där de kan kommunicera med människor runt om i världen. Nätet kan vara en hindersfri plats för många som är vana vid att möta det ena efter det andra hindret i den vanliga fysiska världen. En av dessa är Blaine Deatherage-Newsom, som är 16 år gammal och har ryggmärgsbråck, vattenskalle och är rullstolsbunden. Bortsett från sina många fysiska handikapp är han en mycket skärpt och välartikulerad person. Han kommunicerar dagligen med människor via Internet, och har bl.a. gjort en undersökning om handikappade. För honom och många andra är det en ganska så fantastisk upplevelse att få massvis av brev från människor som tagit sig tid med att svara på hans brev. Utan nätet hade hans möjligheter till meningsfull kommunikation med andra varit tämligen obefintlig. Blaine är bara ett exempel på handikappade som fått ett helt nytt meningsfullt liv tack vare datorbaserad kommunikation. Tyvärr glöms dessa ofta bort i diskussionen när teknikfientliga kritiker får ordet.

Fotnot: Med virtuellt nätverk avses här att de deltagande datorerna inte har fasta kopplingar mellan sig, utan ringer upp varandra, vanligtvis nattetid, och utbyter ny information med varandra.