Fyller man år på en lördag så är det en bra ursäkt för en fest! Vi satsade på at ha den i vår trädgård. Den är visserligen inte så stor, men den borde räcka tänkte vi. Varning! Det är inte så mycket om musiken, mest på slutet! Detta är en sida för de som var med. De som vill ha nån bild i fullskala hör av sej så fixar jag det.
Från Johansens, som bor intill, fick vi låna bland annat partytält. Under detta tänkte jag ha plats för levande musik, och därmed med lite skydd mot eventuella regnstänk. Vädret var fint, men det var viss risk för några droppar. Det skulle visa sej att det blev det också.
Tedde monterar tält.
Inte alla som har en 2-årig ljudtekniker!
Tedde och Musse tester ljudet. Det lät fint, täckte trädgården utan problem.
Chrisp och Göran kom med första presenten, "överlevnadslådan", med vad de anser är det nödvändigaste för mej: kex, mjölk och gitarrsträngar på en bädd av lingon. Jovars.
Mamma och Pappa hade del i den dyraste presenten, men kom dessutom med lite blommor och förstås en burk hemkokta lingon. Ja, jag tycker om lingon! All mat blir godare av lingon. Blir den inte godare så har man tagit för lite lingon. Fast inte nån mesig potatismjölssylt, 45% eller mer ska det vara, och inget klår hemkokt.
Här sitter hela barnaskaran (våra två och Bengt & Helenes fyra), från vänster: Emil, Tedde (Teodor), Josefine, Drisse (Andreas), Johan och Musse (Magnus).
Här är den dyraste presenten, en ny videokamera. Jag har inte lärt mej den än, men nog tycker jag att den verkar göra sitt jobb. Lite mer än grundnivån, men inte vanvettigt dyr.
Emil verkar trivas.
Jag spelade låtar vid tre tillfällen under kvällen, första gången ute vid borden.
Vi försökte få till ett kort på en glad Musse, vilket inte borde vara svårt, men han ville inte bli fotograferad. (Han fotograferar hellre själv.) Men med lite bus fick vi till den här.
Ja, så här såg tältet, musikplatsen, ut efter riggning. Två högtalare en bit från tilltänkta platsen för musiker, förstärkare och mixer, tre mikar och tre lediga kanaler för annat. Räcker en bit.
Av Ola fick jag filmeen Shrek. Ska bli kul att se, för jag såg den inte på bio.
Barnen lekte förstås med varann. Här ser vi riddare Tedde, Drisse och Emil på samma ädla springare.
Johan kikar genom hålet för tvärgrunkar på ett hemmagjort leksakssvärd.
Gunilla kom med en present. Hon är tandläkare, och då är en elektrisk tandbordste en naturlig sak. Vi passade på att lära henne sången:
Borsta tänderna så blir du riktigt glad.
Sch-sch!
Borsta tänderna så blir du riktigt glad. Sch-sch!
Rena tänder liksom skiner,
passar bra för glada miner!
Borsta tänderna så blir du riktigt glad. Sch-sch!
Josefine har väl inte så roligt med alla grabbar, så hon försjönk i lite uppbygglig litteratur.
Fredda och Marie-Louise gav mej ett spel, och detpassar ju bra. Steve Jackson Games, ja, de brukar göra bra spel! Blir nog fint!
Presentbordet fylldes på efter hand.
Men, börjar det inte bli lite molnigt? Det hade varit stålande sol hela dagen, bara lite blåsigt, men vart ska detta bära?
Tedde och Johan hade varit lite osams, men efter lite resonerande med farbror/pappa Bengt så blev de så här sams igen.
Var det Eva som passade på att ta den här bilden? Lättmjölkstrubadur var det ja. Jag sitter just och transponerar "En vecka på stugan" till en lite mer lättsjungen tonart.
Runt runda bordet ersattes barnen av vuxna, Fredrik B, Susanne, Gunilla, Anna, Marie-Louise och Ola. Anna hjälpte oss en massa med att rigga maten och så, men har inte fastnat på så många kort.
Så plötsligt började regnet, först lite droppar, och de mest känsliga sakerna åkte in i ett huj. Sen kom ett riktigt skyfall. Vi rusade ut och tog in ljudprylarna, med lämpliga improviserade regnskydd. Men, vi gjorde en tabbe. Vi hoppades att tältet skulle klara det hela, men så brast fästet till en av linorna, och hela tältet vek sej.
Anna är ute och ser om man kan rädda något av tältet, men det är nog kört.
Så nu var det inomhus som gällde ett tag i alla fall. Vi bänkade oss i vardagsrum och kök.
Fredda B och Marie-Louise har flytt undan regnet.
Musse och Josefine.
Så kom Hanna, Cecilia och Martin, och berättade att Peter höll på att hämta deras present, som skulle levereras utomhus. Regnet hade slutat, så nu gick det bra.
Presenten utfördes av tre tjejer (Suz är en av dem), som först höll på med lite underliga flaskor. Vad är detta? Jo...
Brinnande facklor och flaskor?
Jo, eldslukerskor var vad det handlade om!
Blåsa eld mellan beneb kan man också.
Alla på en gång!
Det här eldmolnet var kanske den snyggaste bilden.
Gruppen heter "Vomita Fuego" och består av Emma, Eiwor och Suz (vänster till höger).
Det här handlar om ögonblicksbilder. Här är en ögonblicket efter, med sista flämtande lågan uppe i luften framför Suz.
Och alla på en gång igen!
Efter ögonblicksbilderna kommer denna fånigt uppställda bild, men det var det enda jag kunde komma på för en bild som inte får bli ingenting. Detta är nämligen jubiléum för min kamera, bild nummer 10000. Ja, tiotusen! Jag menar, vem ska man ta den på om inte alla? Försöker man med en ögonblicksbild så är risken stor att det inte blir nåt alls.
Kultursabotörerna körde repris på sin presentation från festivalen.
Det är faktiskt ganska sällan som hela familjen fastnar på samma bild, men här gjorde vi det.
Nu hade hela musikergänget kommit, och de fick förstås ta ett varv på maten. Fredda och Anna hugger in.
Kjell Jonasson, min arbetskompis från förr, och känd som expert på Tom Lehrers "Irländsk ballad", tar här en titt på skivan som jag fick av "ljuvmusikerna". Själv har jag ingen bild på när Dick överlämnade den, men det har nog Peter. Kjell vågade sej inte på att spela nåt, för han säger att det var för länge sen han övade. Synd.
Peter körde några låtar, och här skymtar man också hur Magnus improviderar lite pianokomp.
Jag kollade trädgården, och kände att även om det inte regnade så var det fuktigt och kyligt. Därför bestämde vi oss för att hålla oss inne. Vi vände på möbleringen för att få ett lite bättre hörn för musiken, men innan vi riggade det färdigt så spelade Magnus lite.
Fredda riggar.
För vad det handlar om är en regelrätt återförening av Fredrik Johansson & Humanisterna, den här gången i vårt vardagsrum! Och tänk så bra det blev!
Jocke med trumset under Evas dockskåp.
Fredda kör igång.
Humanisterna igång i vardagsrummet. Vi andra hamnade mest i soffan, som nån TV-publik! Men detta rum har ingen TV utan är vårt musikrum, i första hand för levande musik, så det passar inte så illa.
Magnus på bas.
En typisk Fredda-bild.
Musse tog denna bild på Dick, som just kikar på omslaget till skivan. Skivan är ju en motsvarighet till "Dick 3.0" från i våras, och precis som Dick tyckte då så kändes det som om många av låtarna lyfts högre än orginalen! Det är en av de finaste presenter man kan få!
Jockes trumpinnar måste nämnas. De är mycket naturliga! Är det vinbär tro?
En trevlig bild på Magnus.
Fredda kompar Charlotte på ett par låtar.
Både Dick och jag själv drog några låtar också, men det kom inte med på bild. Jo, det finns lite i videokameran, men den har jag inte riktigt kläm på än så detta får räcka. (NYTT: Bilden nedan är från videokameran.)
Enda hyfsade bilden på Dick, för vi tog inga med blixt.