Förra året var nyheten att vi dels hade två scener och dels att det var jag som drog i det. I år ville jag hitta mer nya grepp, och så blev det.
I Biblioteksteatern var vi som vanligt, men det fungerade inte riktigt som vanligt. Scenen blev mer än något annat mötet mellan Peter Trygg (Linköping) och Peter Trygg (Motala). Det blev även där Dick och Tomas spelade, och lite öppen scen på slutet med mig, Becca och Peter.
Planeringen var panikartad på alla möjliga sätt. Jag hade tagit tag i det i sista minuten och bokat upp lite tider, som vi sedan fyllde med artister. En del av dem stod i programmet, andra inte.
Vi kom med i det tryckta programmet, men det var lite förvirrat eftersom det tryckta programmet inte alltid stämde med verkligheten eller vad som alls sagts. Men det var en fråga om att improvisera så det blev så nära som möjligt.
När det väl var dags så samåkte jag, Peter och Becca.
Dimma över Östgötaslätten? Nej, bara lite överstyrd kamera.
Vi parkerade nära biblioteket, förstås.
Vi gick runt och kollade läget.
Bosse spelade kända visor, som han brukar. (Fin bild blev det!)
Jag fastnade på bild.
Och här är en bild från filmen som Auwa filmade
Jag spelade på kaféet i Arbetets Museum, för en trevlig och lyssnande publik som tyckte jag var rolig. Jag spelade dels valda "roliga" låtar men inte minst flera uttalade pastischer, varav flera var nyskrivna. "Konstnärer är folk och de bor i ett främmande land" (syftar på Olle Adolphsson) har ju hängt med ett tag, men "Han var så sur" (Fredrik Johansson), "Ulla" (Maud Lindström) och "Jag såg stjärnor i Hageby" (Pentti Salmenranta) var alla nyskrivna. Den sista skrev jag samma morgon!
Rebecca var också med.
...och här är en filmbild.
Jan "Auwa" Altsjö var också med, passar jättebra in på "satiriska visor"-rubriken, men tyvärr fick han inte riktigt samma publikrespons som jag fick. Jag vet inte varför, han är tio gånger så mycket gitarrist som jag, men de hade kanske blivit mätta efter mina låtar. "Fångar i Hjulsbro utan sprit" tyckte jag i alla fall gick hem, men fladdermössen och "Supa supa supa" hade inte riktigt samma glöd.
Jan "Auwa" Altsjö
På vägen från Arbetets Museum till biblioteket såg vi Henriks Nyfolkliga, som spelade på gatan i år. Det funkar väldigt bra för ett sånt gäng.
I "Salongen" i biblioteket hölls traditionellt poesislam. Martin och Mr Fisk syns.
Starten i Biblioteksteatern var seg. Min plan med roterande artister första halvtimmen blev det inget av, och innan det kom igång på allvar fick jag och Becca dra mot Arbetets Museum, där vi hade vår plojspelning i hissen. På vägen dit spelade jag en kvart i Salongen, eftersom jag hamnat där i det tryckta programmet. (När kartan inte stämmer med verkheten så gäller kartan?)
Sedan spelade Becca och jag i hissen, en grej jag länge velat göra: spela Povel Ramels "Knappast", fast inte de 3-4 verser han kör utan många! Vi spelade 100 verser på en halvtimme!
Jag tror att det var medan jag spelade det som Biblioteksteatern kom igång och Becca plåtade Trygg och Trygg:
Peter Trygg och Peter Trygg spelade på samma scen... fast Trygg (Linköping) hamnade bakom notstället...
...och den här bilden blev inte lika bra, men då tar vi båda.
Efter min lilla extraspelning skyndade, vi men ägnade i alla fall en stund åt att höra Blå Häst:
Blå Häst spelade bland andra givna höjdaren "ATP".
Efter väl förrättat rekord i hissen var det lika snabbt tillbaka igen.
Tomas och Dick spelade Lundberg-favoriter. "Sönder, sönder, sönder" var med.
På slutet spelade Peter ett par favoriter, jag och Becca drog "Ulla" igen, och jag spelade "Han var så sur" en gång till. Becca spelade "Vacker vid vatten", som är något av förlagan till "Ulla". Och allra sist rev jag av "I have a dog", pastichen på Mr Fisk, för en publik som inte var mycket mer än Mr Fisk själv, men det räcker bra speciellt som Trygg filmade. Mr Fisk sade att det var en bra imitation så filmen kanske kommer upp så småningom. (Trygg måste komma köpa ett Firewire-kort till sin dator först.)
På det hela taget är jag väldigt glad över den här kvällen, trots flängandet och schemastrulet. Jag vågade mig ut på andra scener än vanligt, mötte ny publik med bra resultat. Och jag gjorde hiss-spelningen, vågade göra denna knasgrej! Bara det är stort.
Till nästa år är min åsikt att vi fortsätter förändra. (Det skall vi göra på vägen dit också.) Biblioteksteatern tycker jag har gjort sitt, det är bättre att bibblan bokar hela band där så man slipper dånande rockband i biblioteket. Jag har mer jag vill göra så låt oss göra det, spännande nya grepp!