þ7#Ð ÓÐ      ) ) ) ) ) 3 = = = = = ˆ ] ] ] µ ˆ- · » ]+ ¿ Á Å É Ë ÏKompositšrerna (NOT: (1) kompositionsŒret; (2) textfšrfattaren; (3) fšrlaget/manuskript) Sten Broman (1903Ð1982) SkŠnklŒt (1935) (Folklig ramsa) TvŒ Fakir-sŒnger (1958) (Falstaff, fakir) 1. Laura 2. Dolly (Manus) SkŠnklŒt Šr en folklig text som Broman tonsatt. SŒngen Šr vanligt fšrekommande i mŒnga manskšrer och inleder ofta sittningar. NŒgot mer lundensiskt Šn Sten Broman och Falstaff, fakir (Axel Wallengren, 1865Ð1896) Šr svŒrt att tŠnka sig. Broman leker pŒ ett akademiskt, stundtals elakt sŠtt bŒde med Fakirens texter och vŒra invanda musikfšrestŠllningar. Laura och Dolly komponerades fšr Lunds StudentsŒngfšrening 1958. Ulf LŒngbacka (f. 1957) Tre erotiska sŒnger (1955) (Lars HuldŽn) 1. RefrŠng 2. Kom och var du mitt tŠcke 3. Dina šgon Šr karuseller (Sveriges Kšrfšrbunds fšrlag) Ulf LŒngbacka har varit sŒngare i den boensiska manskšren Brahe DjŠknar och Šr sedan 1991 dess dirigent. Han har skarpsinnigt och elegant utnyttjat manskšrens mšjligheter och av Lars HuldŽns geniala texter skapat tre sŒnger som sŠkert kommer att tillhšra en Šlskad manskšrsrepertoar under lŒng tid. HŒkan Sund (f. 1946) Tre konststycken (1982) 1. Hommage ˆ Magritte (HŒkan Sund) 2. Tu mÕ (Marcel Duchamp) 3. Tupptango (Pablo Picasso) (Svenska SŒngarfšrbundet) De tre sŒngerna Šr ett bestŠllningsverk av Svenska SŒngarfšrbundet. HŒkan Sund har en gedigen manskšrserfarenhet; han har varit sŒngare, ackompanjatšr och repetitšr i OD och under mŒnga Œr fšrbundsdirigent i Svenska SŒngarfšrbundet och lŠrare vid fšrbundets sommarkurser. Hommage ˆ Magritte Šr inspirerad av en tŠnkt tavla av Magritte. KonstnŠren hade en viss fšrkŠrlek fšr bastubor. Tu mÕ baserar sig pŒ en tavla av Marcel Duchamp med samma namn. Stycket innehŒller en del visuella detaljer ur Duchamps mŒlning, bland annat en pekande hand. Tupptango Šr en text av Pablo Picasso som getts en kongenial musikalisk tangodrŠkt. Robert Sund (f. 1942) Fem BellmansŒnger arrangerade fšr manskšr och blŒskvintett (1973) 1. Vila vid denna kŠlla, Fredmans epistel nr 82 2. Aldrig en iris, Fredmans epistel nr 54 3. GrŒt fader Berg, Fredmans epistel nr 12 4. FjŠriln vingad syns pŒ Haga, Fredmans sŒng nr 64 5. Stolta stad, Fredmans epistel nr 33 (Sveriges Kšrfšrbunds fšrlag) BellmanssŒng och manskšr hšr intimt samman Šnda sedan 1800-talets bšrjan. HŠr har Robert Sund, numera OD:s dirigent, gett ny drŠkt Œt en kvintett sŒnger genom att utnyttja manskšren tillsammans med sopransolist och blŒskvintett. I sŒngerna nr 1 och 5 har han behŒllit de traditionella arrangemangen fšr kšr, men byggt pŒ med en instrumental sats. Josef Hedar (1894Ð1961) Regnvisan (Karl Asplund) (Carelius musikfšrlag) Josef Hedar, som var domkyrkoorganist i Lund och dirigent fšr Lunds StudentsŒngfšrening, har tillŠgnat denna sŒng den finlŠndska manskšren Muntra Musikanter. Maurice Karkoff (f. 1927) Som ett blommande mandeltrŠd (1959) (PŠr Lagerkvist) (Gehrmans musikfšrlag) Karkoff har komponerat mycket fšr manskšr. Det mesta tillŠgnat Stockholms StudentsŒngare och dess dirigent Ejnar Ralf. Daniel HelldŽn (1917Ð1998) Miranda, en serenad fšr manskšr och piano (1995) (Alf Henrikson) (Gehrmans musikfšrlag) HelldŽn Šr en av de riktigt stora i svenskt kšrliv. Hans produktion fšr kšr Šr mycket omfattande. Till en tŠvling arrangerad med anledning av Helsingborgs KvartettsŒngarsŠllskaps 100-Œrsjubileum skrev han Miranda och vann med den fšrsta pris. Daniel Bšrtz (f. 1943) rslag (1994) (Alf Henrikson) (Gehrmans musikfšrlag) rslag komponerades pŒ bestŠllning av Stockholms StudentsŒngarfšrbund till dess 90-Œrsjubileum. Stycket framfšrdes fšrsta gŒngen av šver fyrahundra manskšrssŒngare frŒn hela norden vid jubileumskonserten. Stig-Gustav Schšnberg (f. 1933) Du Šr skšn sŒsom Tirsa (1967) (Hšga visan kap. 6) (Sveriges Kšrfšrbunds fšrlag) Schšnberg har en stor produktion kšrmusik, till stšrsta delen sakral, bakom sig. Den otroligt vackra texten till Du Šr skšn sŒsom Tirsa Šr hŠmtad ur Hšga visan och har inspirerat Schšnberg till att skapa ett litet mŠsterverk. Vissa partier som Schšnberg tŠnkt fšr tenorsolo sjungs hŠr koriskt. David Wikander (1884Ð1955) Kung Liljekonvalje (1933) (Gustaf Fršding) (Gehrmans musikfšrlag) Wikander har sjŠlv gjort tvŒ versioner av den hŠr sŒngen, en fšr blandad kšr och denna fšr manskšr. Kung Liljekonvalje Šr ett utsškt exempel pŒ svensk nationalromantik av bŠsta mŠrke. Fršdings milda nedslag i naturlyriken har sannerligen inspirerat Wikander. Wilhelm Stenhammar (1871Ð1927) Sverige (1904Ð1905) (Verner von Heidenstam) (Gehrmans musikfšrlag) Den hŠr kompositionen lŠmnade Stenhammar in till den sŒ kallade FolksŒngstŠvlingen som arrangerades av Dagens Nyheter runt sekelskiftet med syfte att ge Sverige en ny nationalsŒng. Stenhammar vann tŠvlingen, men Sverige blev ŠndŒ aldrig officiell nationalsŒng. Peter Lindroth (f. 1950) Achtung Spitfeuer (1995) (Manus) Lindroths stycke skrevs ursprungligen med tanke pŒ det finska kšrfenomenet Mieskuoro Huutajat, de sŒ kallade skrikarna, men hamnade i stŠllet hos Lihkšren som uruppfšrd det i VŠxjo hšsten 1996 under en sydsvensk turnŽ. Den Šr frŠmst inspirerad av seriehŠften med andravŠrldskrigsserier som publicerades pŒ 50-talet. Kompositionen innehŒller mŒnga visuella moment som naturligtvis svŒrligen gŒr att illustrera pŒ en cd. uxÂhƒÄÃXZfqrÎÖ×ß|Š“” +Ydmnî+‰Ž ' 0 | ‰ ’ “ É ç D P [ \ u Œ , < E F { ’üùöóðíêçäáÞÛØÕÒÏÌÉÆÃÀ½º·´±®«¨¥¢Ÿœ™–“Š‡„~{x@€@€@€@€@€@€@@@@€@€@€@€@@€@€€. ’ %&g~s€‰Š¨¿ÀƤ­®àÿq‡'6ABm„…éûˆ‰œ§¨ÔëÀÇò  $,Ïýú÷ôñîëèåâßÜÙÖÓÐÍÊÇÄÁ¾»¸µ²¯¬©¦£ š—”‘Ž‹ˆ…‚|y@€@€@@€@€@@€@€@@€@€@@€@€@€@€/ÏÐYZr’¼ÅÎÖ×VW{|”¾Íî +,XYn‡¯Íî { | “ Õ 7 f ž É ç è C D \ u Œ + , F ’ “  &~rsŠ¨¿À®ÿ&'Bm„…ˆ‰¨Ôëìñò $,-ÐúúúúúúííçççççççççççççççççáááááááááááááááááááááááááááááááááááááááááááááÛÛÛÛÛÛÛÛÛÛÛÛÛÛýBýBýB ýBþ˜ýBV ÞÐÐÐ ÐA´.h‰¥‰¥B+CD 3 Ð bakgrundstexterMALIN ALGOTSONTimes New RomanTimesPalatinoÐÐ