Upsala i juni 1998:
xxxx xxx xxx
x x x xx x xx
x x xxxx x x xxx x xx x xx
x x x x x x x xx xx
x x x x x x xx xx
x xxxx xxxx x x x xx xx
x x x x x x x xx xx
x x x x x x x x xx xx
xxxx x x xx xxx XXXXXXX XXXXXXX
===============================================================================
L e s p l u s b e l l e s j a m b e s d u m o n d e
===============================================================================
INNEH�LL
Inledning (fram�tblick)
Hip hop (bak�tblick)
Respons (blick i st�rsta allm�nhet antar jag)
INLEDNING
N�r jag �ter b�rjade t�nka tankar i termer av att f�rdigst�lla ett nytt
nummer av Grus hade jag f�rst projektet "Upsala vr�kt �ver �nda" som t�nkt
inledningstext - dvs tankar om stadens pl�tsliga avighet n�r man byter
vistelseort dels till fel sida �n OCH j�rnv�gen samt n�got s�derut.
D�refter, n�r det visade sig att jag till slut hamnade p� Confuse, alla om
och men till trots, b�rjade jag t�nka i banor av en kongressrapport.
Inget av detta skrevs naturligtvis och n�r jag nu sitter h�r �r det efter
att ha f�rkastat alla planer p� att skriva ihop dessa upplevelser till en
triptyk av dadaistiska haiku-installationer. Nu t�nkte jag ist�llet bli
f�rdig med Grus, men f�r s�kerligen anledning att �terkomma till b�de mina
erfarenheter av ett Upsala som pl�tsligt �r bakl�nges och Confuserapporten.
B�gge projekten k�nns fortfarande inspirerande. En ytterligare yttring av
min �ngest fram�ver kan t�nkas bli en del reflektioner kring en del jag l�st
p� sistone (Cowper Powys, Toussaint, Hesse...) i relation till min
sedvanligt geggiga kultur- och samh�llsuppfattning (Pareto, Spengler,
Mannheim och grabbarna) och sj�lvbild (�ngest och navelsk�dning). Det �r i
korthet vad jag tror att Grus kommer att inneh�lla fram�ver, men skriv g�rna
och tala om f�r mig att jag har fel.
Fanzinerecensioner hade jag ursprungligen t�nkt h�lla komplett, men jag tror
projektet sp�rat ur. En orsak �r naturligtvis att det b�rjade komma en massa
fanzines samtidigt som Grus inte kommer ut s� ofta l�ngre(jag kan h�lla reda
p� h�gst fyra-fem saker �t g�ngen), en annan att det tydligen �r s� l�nge
sedan jag betalade medlemsavgift till SFF att jag sedan n�gra s�ndningar
tillbaka inte l�ngre �r medlem. Jag kan s�kert r�kna upp ytterligare illa
maskerade svepsk�l, men det torde v�l redan st� klart att det hela �r en
aff�r mellan mig och min l�ttja.
Betr�ffande utgivningstakten tror jag att jag skall l�ta den kvarst� som
"sporadisk" tills vidare.
F�r den som inte redan insett det kan jag meddela att detta �r vad man
brukar kalla ett "mellannummer".
HIP HOP
Hittade en skrynklig sida ur ett kollegieblock som jag tror �r f�rsta
utkastet till Hip hop-showen Robert, Kruse och jag hade p�... Tr�stcon(?).
N�ja, scenen �r i alla fall tv� unga m�n, ett kollegieblock och en
blyertspenna. M�jligen �r vi i k�ket p� Rackarbergsgatan, annars i Roberts
rum p� Karlsrogatan (om han nu inte hade hunnit bli Kerstin - i s� fall S:t
Johannesgatan). Robert hade, s�vitt jag minns, f�rklarat hela
hiphopkonceptet f�r mig som "politik, sexism och att h�na sina �h�rare".
Reagan och contras
dom �r ju s� balla
ref
Och Gorbatjoff killarna
dom �r ju s� kalla
ref
Fast h�ftigare �r ju
coola Robert Cool
ref
Tillsammans med partnern
skitacoola Magnus
ref
Porr och v�ld
det �r v�r melodi
ref
F�r coolast i v�rlden
�r ju vi
ref
Vi knullar sm� neos
det �r bra
ref
Och sp�ar upp Bellis
ha ha ha
ref
[solo med skruvmejsel]
Science fiction
va' fan �r de'?
ref
Det finns ju s�nt
som �r coolare
ref
Ni vet hur det �r
vilka trender som g�ller
ref
Vi �r ju s� coola
och ni �r s� fula
ref
[Kruse. Olof M�ller ?]
New wave �r Dead wave
va fan �r det nu?
ref
Och cyberpunkdj�vlar
kan ta sig i brasan
ref
En ny tid �r h�r
och ni vet vad som g�ller
ref
Coola Robert Cool
och Skitacoola Magnus
ref
Det st�ndigt �terkommande "ref" skall nog uttydas refr�ng och bestod, som ni
kanske minns, i frasen "hipp HOPP, hipp HOPP"
RESPONS
Hej och tack f�r Grus!
Tv� nummer p� en g�ng, minsann!
Noterar att du skriver om Gestetnerfandom. Jag �r b�de Rex Rotaryian och
Gestetnerit, f�r jag har b�gge m�rkena. Men Gestetnern st�r p� vinden som
oanv�nd backup, och det �r Rexen jag i allm�nhet anv�nt (men det var ett
antal �r sedan sist). Det �r en D-490 som med enstaka undantag fungerat
ganska bra. Jag har kvar stenciler och litet stencilf�rg f�r att kunna g�ra
�tminstone ett stencilzine under n�sta �rtusende (vilket vore en fin
symbolisk gest), men i �vrigt f�rv�ntar jag mig nog att gamla Ernst
pensionering skall fortg�.
Den enda relevanta skillnaden mellan Gestetner och Rex Rotary �r annars
att den f�rra har f�rgen i en tub, den senare i en burk. Men det g�r att
�ppna en burk och kl�mma ned f�rgen fr�n en tub i den, s� Rex Rotaryn �r
d�rmed aningen mer kompatibel. (Att kl�mma �ver f�rg fr�n en burk till en
tub tror jag ingen lyckats med.) Tyv�rr tror jag att stencilf�rg kommer att
bli en stor bristvara under n�sta �rtusende.
Andra synpunkter:
[S. Holmstr�m om objektiv moral]
Objektiv moral och objektiv moral... Jag tror att man b�st betraktar
moral i axiomatiska termer. N�r man v�l antagit ett axiom, kan man sedan
n�gorlunda objektivt best�mma om en viss handling bryter mot axiomet
eller ej. Utilitarismens nyttoaxiom tycker jag �r l�mpligt. (Jag hoppar
�ver l�ngre f�rklaring.)
[Jag sj�lv om enstaka galningar]
DN:s kultursida verkar alltid ha gjorts av enstaka galningar, s� vad �r
det nya i den utvecklingen?
[dito om fantasyns Olof M�ller]
Jag har ofta intrycket att fantasyn �r full av s�dana figurer som
m�llrar omkring. (Fast inte s� m�nga p� svenska �n, �ven om Margit
Sandemos /eller vad hon hette/ skrivit en o�ndlighetsserie om Sagan om
isfolket.)
[dito om liberala sv�rmerier]
Jag vill bringa viss ordning i klassen genom att p�peka att jag f�rvisso
�r liberal, men absolut inte libertarian. Jag tycker inte att alla
skatter skall tas bort, men d�remot att de skall s�nkas rej�lt.
Idealiskt vore skatter p� n�gonstans kring 30% av BNP; idag �r de 65% av
BNP. Utopi? Tja, den utopin var i s� fall 60-talet, d� skatterna var
just ca. 30% av BNP. Jag tror inte att v�rden och omsorgen osv skulle
f�rlora p� det. S�vitt jag vet, s�vitt jag kunnat l�sa mig till och
s�vitt alla s�ger som var med fungerade s�dant v�ldigt bra under
60-talet, kanske t o m mycket b�ttre �n nu. (Visst var jag ocks� med
under 60-talet, men litet f�r ung f�r att g�ra samh�llsanalyser.) Att ha
65% i skattetryck �r bevisligen inte alls n�dv�ndigt f�r att ha v�l
fungerade, centrala samh�llsfunktioner. Mellanskillnaden g�r bort i
rundg�ng, ineffektivitet, byr�krati, transfereringar, m m.
Jag tycker inte heller att alla lagar och regleringar skall tas bort,
bara att de skall sk�ras ned rej�lt.
[Mats Henricson om militanta veganer]
S�vitt jag vet hade vi militanta veganer �ven f�r tio �r sedan.
[jag om as�tare]
As�tare=k�tt�tare. Veganer �r n�rmast ett bevis f�r tankens makt. Man
kan �vertyga sig sj�lv om att det enda som �r n�ringsm�ssigt/etiskt/osv
r�tt att �ta �r glass, och sedan framleva sitt liv som militant
glass�tare.
[dito om �kenutbredning]
Visst h�nder det att boskap tuggar s�nder landskap, men det �r
ingenting som vi �r maktl�sa inf�r. S�dana processer kan b�de mildras
och reverseras.
Teserna om en skenande �kenutbredning har p� senare �r alltmer
ifr�gasatts. De verkar inte st�mma. Man har studerat t ex Saharas
p�st�dda utbredning och funnit att rapporter om Saharas tillv�xt beror
p� misstolkningar av s�songsvariationer och mellanl�nga trender.
Beroende p� om det varit ett nederb�rdsrikt �r eller ej g�r Sahara fram
och tillbaka litet grand. Det kan till och med komma flera �r i rad d�
Sahara synes v�xa, d� det naturligtvis kan komma flera �r i rad som �r
nederb�rdsfattiga. Men sedan g�r �knen tillbaka igen, sett �ver en
l�ngre period. N�gon m�tte Saharas gr�ns i b�rjan av en �terkommande
torrperiod och drog slutsatsen att �knens tempor�ra tillv�xt m�ste vara
stadig.
Jag �r f � aningen skeptisk mot �tminstone de v�rsta skr�ckrapporterna
om regnskogarna. H�r �r det iofs m�nniskan som aktivt g�r ut och hugger
ned skogen. Men jag �r inte s� s�ker p� att situationen �r riktigt s�
illa som det ibland framst�lls. En del regnskogsomr�den �r det nog
n�dv�ndigt att m�nniskan s�tter i annan produktion. En del rensade
regnskogsomr�den kommer regnskogen att �terta. Och en del omr�den kommer
att avs�ttas och har redan avsatts till reservat. Vi kommer nog att n�
en balans d�r vi visserligen har mindre regnskog �n nu, men �nd�
tillr�ckligt av den.
Jfr g�rna med Sverige. Vi har bedrivit skogsdrift i m�nga hundra �r,
men har minsann ingen brist p� skog. En del skog har huggits ned och
gjorts om till �krar f�r matproduktion. En del �krar har skogen tagit
tillbaka. En del skog �r avsatt som reservat (men vi har gott om skog
utanf�r reservaten ocks�). Vi har under l�ng tid betett oss ungef�r som
man nu g�r i regnskogsomr�dena, och det har inte orsakat n�gon katastrof
av n�got slag.
[dito om energisl�seriet i att odla k�tt i j�mf�relse med v�xter]
Inom EU finns det till och med j�tte�verskott p� matproduktion. Att all
den maten inte skeppas till Somalia beror p� en kombination av
transportproblem och strukturpolitik. EU vill helst h�lla matpriserna
uppe, f�r att blidka d�cksbr�nnande franska b�nder (bl a), och att b�rja
sk�nka bort alltf�r mycket mat skulle hota detta. Men det �r nog ocks�
sv�rt att f� iv�g allt till Somalia, och n�r man f�tt iv�g �tminstone en
del �terst�r att distribuera det inom Somalia.
Problemet �r fr�mst det sista. G�ngen �r normalt att olika
bist�ndsorganisationer f�r bidrag s� att de kan k�pa upp en del av
mat�verskottet. Sedan skeppas det till hamnen i Somalia. Normalt f�r
bist�ndsorganisationerna ungef�r s� mycket som de beh�ver, och i
Somalias hamn samlas j�ttestora lager med mat. Men hur f�r man ut det
till den lilla byn 20 mil bort, med d�liga v�gar, brist p� lastbilar,
och olika miliser som g�r transporterna os�kra? Problemet �r n�stan
alltid den lokala distributionen.
Inget av detta avhj�lps det minsta av att folk i v�st b�rjar tugga
enbart gr�nsaker.
H�lsn,
--Ahrvid
ahrvid@algonet.se
Ps. Sitter och skriver detta n�r jag VET att jag hellre borde skriva p�
en tr�kig datorartikel som m�ste vara klar snabbare �n snabbt. Ack!
Kommentar:
Ehuru Ahrvid �r den ende LoCaren har jag valt att korta ned genom att ta
bort hans citat av originaltexten (med >)och ist�llet kl�mt in n�got kort om
person och �mne mellan klamrar. Den som inte minns vad som stod kan s�kert
l�tt hitta till�mpliga passager i Grus 9 & 10.
Vad g�ller objektiv moral �r det ju en gammal het potatis h�r i Upsala som
likt s� m�nga andra heta potatisar stundom flammar upp med en klargr�n l�ga.
Vad du pratar om �r ju snarare huruvida man bryter mot en subjektiv moral
eller inte. Subjektivt �r du ju dum om du bryter mot ditt eget axiom, men du
skulle ju samtidigt kunna vara objektivt helt korrekt om ditt antagna axiom
skulle strida mot en t�nkt objektiv moral, p� samma vis som du subjektivt
skulle kunna vara ett helgon medan du objektivt �r ett �rkef�. Det �r ju
alltid bra att veta att hur man �n g�r s� blir det fel. Fast s� l�nge ingen
lyckas p�visa den objektiva moralen beh�ver man kanske inte bekymra sig s�
mycket om den.
Vad betr�ffar DN:s kultursida s� g�rs den knappast av enstaka galningar utan
snarare av en klick galningar som lyckats uppn� n�gon form av acceptans. Jag
menar att det f�religger ett slags utveckling d�r det f�rst dyker upp en
enstaka galning som p�st�r exempelvis att solen h�ller p� att slockna d�rf�r
att gasolen n�stan �r slut, d�refter f�r�kar sig denna galning till ett
antal inb�rdes stridande grupperingar som vinklar samma grunduppfattning �t
olika h�ll, d�refter kommer den f�rh�rskande klicken p� DN:s att tolka allt
som de anser vara kulturyttringar i "ett halvslocknat, kafkaistiskt,
postgasol-perspektiv". Det lilla f�tal av dem som m�jligen sedan lyckas
klamra sig upp p� den litter�ra parnassen kommer sedan att sluta sina dagar
med att sitta p� sin stol och spela p� kam i Akademien.
Betr�ffande liberaler s� �r jag medveten om att det finns en viss sp�nnvidd
i det liberala f�ltet f�r att det skall kunna inrymma alla libertarianer,
socialliberaler, marxister, socialliberaler, allm�nt mj�kiga typer och
fullst�ndiga n�t och alla deras underf�rgreningar och avarter, men den
ljudligt br�kande k�ren ser oftast inte l�ngre �n till ett egenv�rde i
skattes�nkningar och avregleringar. Din liberala trosuppfattning �r
f�rmodligen mer genomt�nkt �n s�, men jag ser med viss skepsis p� den h�r
typen av patentl�sningar. Dagens s� kallade kris �r ju f�r �vrigt en direkt
f�ljd av avregleringarna p� finansmarknaden som gjordes f�r att "harmoniera"
med EU.
Och visst fanns det militanta veganer f�r tio �r sedan, men det var d� mer
en attityd �n att det tog sig uttryck i direkt aktion - vilket jag f�rmodar
�r vad Mats menade.
F�rvisso b�r man ta skr�ckrapporter med en nypa salt, inte minst med tanke
p� de felm�tningar av Saharas utbredning som f�rekommit. Men visst v�xer v�l
�knarna �ven om man r�knar bort s�songsvariationer - ett p�st�ende inser jag
genast som kan m�tas med att man drar ut cyklerna �ver tiden. Effekterna av
rovdrift finns dock p�visbara som exempelvis de redan under antiken raskt
krympande skogarna i medelhavsomr�det. Att de l�ngsiktiga effekterna av
katastrofer j�mnas ut och balanseras �ver tiden har vi ju kunnat se
hittills, men om det sker i st�rre och st�rre skala kr�vs en l�ngre och
l�ngre tidsaxel. Jag tror att det exempelvis �r ganska oproportionerligt att
j�mf�ra det svenska skogsbest�ndet med Amazonas. Och hur det �n m� vara med
saker och ting s� �r det ibland att sv�rt att finna estetiken i ett kalhygge.
Jo, f�rvisso l�ser man inte problematiken med sv�ltomr�den genom att alla
blir vegetarianer, lika litet som att man skickade alla trilskande franska
b�nder till Somalia f�r att bygga upp infrastrukturen d�r. Problemet har
aldrig varit resursm�ngden utan f�rdelningen av resurserna - men det
p�verkar ju � andra sidan inte huruvida det kr�vs mer resurser f�r att
producera ett g�dsvin �n en brysselk�l.
F�r �vrigt kan jag ju erk�nna att allt skrivande av Grus f�r mig har varit
ett s�tt att l�ta bli att skriva vad jag egentligen borde skriva - ett slags
terapi f�r att slippa �ngest �ver att jag inte f�r n�gonting gjort.
IAHF: Anders Holmstr�m, Johan Frick
- Magnus Eriksson, emeresq@algonet.se
"And the fact that such an action was a little
more foolish than offering a man-eating tiger a
peppermint lozenge did not trouble the chauffeur.
In fact, nothing troubled him again."
(H. C. McNeile "Bull-dog Drummond")