Vad WWW, HTML och HTTP är förklarade Leif såhär.
Här lade Leif på denna
OH-bilden. Html-kommandon skriver man inom sådana här klamrar:
< >. Man skriver fördelaktigast Html-kommandon och
text i en texteditor, t.ex. emacs. Somliga
html-kommandon påbörjar något och sådana måste avslutas,
t.ex. <HTML> vilket avslutas med samma text inom
vinklarna, men med ett snedstreck (/) först:
</HTML>. Kommandot <HTML> måste
stå först i ett html-dokument. Mellanslag och radmatningar har ingen
signifikans i html-koden som man matar in. Ett mellanrum i texten blir
inte större i WWW-läsaren även om man matar in flera mellanslag i
html-koden.
Här lade Leif på det här dokumentskelettet. Html-dokument har
Här är ett exempel
som visar ett dokument enligt skelettet ovan. Kommandot
<H1> anger att här ska vara en rubrik. Kommandot
<P> är ett av de få kommandon som man inte behöver
avsluta med </P>. Om det dyker upp ett nytt
<P> så betyder det implicit att det gamla ska
avslutas.
Q: Vad händer om man glömmer att avsluta med
</BODY> och </HTML>? Kraschar
datorn?
A: WWW är byggt enligt klient-server modell. Klienten
skickar förfrågningar till servern som hämtar dokument. Sedan visar
klientprogrammen upp dokumentet. Det är således frågan om huruvida
klientprogrammet klarar att det saknas </BODY> och
</HTML>. De flesta visar så mycket de kan och
slutar så fort de inte förstår. Somliga gissar vad man egentligen
borde ha skrivit.
Leif lade på denna
OH-bilden som handlar om rubriker och olika textstilar. Rubriker
ser ut så här: <H1>. Ju lägre nummer desto större
rubrik. Man kan ha <b>fetstil</b>,
<i>kursiv</i> och
<tt>skrivmasknsstil</tt>. <tt>
står för teletype.
Q: Vad är då <em>?
A: <em> markerar att något ska
framhävas. Det är av mera strukturell natur än att markera att något
ska vara kursivt, vilket ju är på en typografisk nivå. Nu ser det
likadant ut på skärmen, men teoretiskt sett skulle klientprogrammet
(WWW-läsaren) kunna markera framhäva textstycken med grön blinkande
text.
Q: Går det att göra fotnoter?
A: Nej. Det finns inget stöd för fotnoter. Vad man
kan göra är att länkar till någonstans där man har sina noter, fast
det ser inte lika bra ut.
Q: Kan man ha upphöjd och nedsänkt text?
A: Nej. Det går inte i version 2.0 av HTML-standarden
(som är den nu rådande), men i version 3.0 finns det stöd för att
skriva formler och ekvationer där man kan ha upphöjd och nedsänkt
text, och det är väl mest sådant man vill ha det till."
Q: Åäö, använder man ISO- eller IBM-standard,
eller vad?
A: Teckenmängden som man använder är ISO-latin1,
vilken används på en mängd datorer, däribland Sun.
Q: Hur gör man ifall man vill skriva texter med
grekiska eller ryska tecken?
A: Det går inte i version 2.0 av standarden och inte
ordentligt i version 3.0 heller. En nästanlösning är att man kan
få fram ett tecken genom att beskriva det. Man skriver då
&beskrivning;. (Ex: å ger
bokstaven å.) Detta fungerar bara för ISO-tecken (som ibland
är svåra att skriva på vissa tangentbord), men i det framtiden kan
tänkas utökas till även icke-ISO-tecken. En annan variant som används
för att få konstiga tecken är att lägga in dem som små bilder.
Ett exempel lades på.
En annan OH-bild som handlade om listor lades på. Olika kommandon fanns:
<ul> för unordered list. En fylld cirkel
sätts in först.
<ol> för ordered list. Istället för en cirkel
sätts en siffra som ökas med 1 för varje gång in.
<li> för list item.
<dl> för description list.
<dt> för description tag.
<dd> för description list description.
Ett exempel visades.
Q: Hur långt gäller en listpunkt?
A: Tills nästa kommer.
Q: Kan man ha nästade listor?
A: Ja. De får naturligtvis inte gå omlott, men man
kan ha en underlista i en listpunkt. Här är ett
exempel på hur det kan se ut.
En OH-bild om länkar lades på.
En ankarpunkt börjar med <a ...>. Istället för
... kan man skriva
t.ex. href="namn" där namn
är en URL. URL står för Universal Resource Locator och ser ut som
protokoll:adress.
Ett exempel visades.
Q: Hur hänvisar man till annan plats i samma dokument?
A: Man får först definiera en ankarpunkt och sätta
ett namn på den: <a name="namn">.
Notera att detta html-kommando inte har någon avslutande form. När man
sedan refererar till ankarpunkten skriver man
<a href="#namn">. Här
behöver man inte skriva protokoll och datornamn och filnamn ifall
ankarpunkten man hänvisar till ligger i samma dokument.
Q: Då kan man använda detta för fotnoter!
A: Ja, men det är fortfarande inte riktigt
snyggt. Men man kan ha det t.ex. i en rapport för att hänvisa in i en
referenslista.
Q: Hur markerar klienten länkar?
A: Det finns inget formellt krav för hur klienten
ska markera länkar, men vanligast är att länken får en annan färg.
Q: Var ska ankarpunkten hamna när man klickar på
den? Överst på sidan? I mitten?
A: Det är upp till klienten. Vanligt är att ifall
ankarpunkten redan syns så händer inget. Om den inte syns så bläddras
den fram så att den hamnar överst på sidan.
En OH-bild om bilder lades på.
Html-kommandot <img ...> kan ha flera
argument. Ett är src="namn". för
att ange vilken bild som ska visas. Ytterligare ett är
alt="text" för att ge en alternativ
text för klienter som inte kan visa bilder. Man kan då t.ex. skriva
vad bilden föreställer.
Q: Kan man få text att flyta runt bilder?
A: Nej, inte på något snyggt sätt. I NetScape kan man
använda align=left och align=right för att
uppnå liknande effekt, Det finns inte i HTML 2.0, men finns / kommer att
finnas i nästa HTML-standard (3.0). I 3.0 finns det dessutom ett bättre
kommando <fig ...>innehåll</fig>
för att göra sådant. Där kan man bland annat ange alternativ text i
'innehåll' i riktigt HTML, och inte bara i rå text, som man kan göra
med ALT-argumentet.".
Q: Hur vet klienten vilket format bilden är på?
A: Det finns egentligen inget sätt att veta det i
förväg förutom att titta på vad filnamnet slutar på. När man hämtar
bilden kan klienten titta på hur datat börjar, vilket brukar vara
tillräckligt för att identifiera formatet. Klienten kan även tala om
för servern vilka format den klarar av att visa, så att servern kan ge
den en bild den klarar, om nu servern har flera bilder att välja
mellan.
Q: Vad kan man använda för format?
A: Det beror på vad klienten klarar, men de flesta
klienter klarar gif-, xpm- och xbm-bilder, åstminstone. Jpeg börjar
bli vanligt också.
Några olika kommandon:
<hr> står för horizontal ruler. Med den kan
man få ett streck för avgränsning.
<br> står för break. Med det kan man bryta av
en rad.
<address> </address>. Med detta är det
tänkt att man på ett strukturerat sätt ska kunna ange adresser
(här avses en persons gatuadress och eventuellt även
telefonnummer).
Q: Går det att skriva
<a href="mailto:<address> adress </address>"> ...</a>?
A: Nej. Däremot går det att skriva
<a href="mailto:email-adress"> <address> ... </address></a>.
Q: Hur visar klienten <address>?
A: Det beror på klienten, men standarden föreslår kursiv stil.
Q: Kan man få klienten att inte visa det i kursiv stil?
A: Det beror på klienten.
Q: Måste man sätta dit citattecken eller gör
citeringen det själv?
A: Det måste man göra själv. De är ju dessutom olika
på olika språk.
Q: Kan man gå tillbaka till vanlig text inom en
citering eller en förformaterad text?
A: Nej. Det är ju inte tänkt att de ska pågå så
länge.
Q: Ser det inte dumt ut ifall en förformaterad
text inte får plats i ett smalt fönster?
A: Jo, fast klienterna brukar välja ett smalt
typsnitt, så det brukar inte hända så ofta i praktiken.
Q: Stöds ljud?
A: Nej, inte direkt. Klienterna brukar dock gissa
lite smart att en fil som slutar på .au är en ljudfil.
Q: Hur vet klienten vad den får?
A: Klienten får en liten enradsbeskrivning från
servern som identifierar det som skickas. Standarden kräver dock bara
att två typer stöds: text/plain och text/html, dvs rå text och
HTML-dokument.
Q: Fungerar åäö i samtliga fall utan problem?
A: Dokumenten ska enligt standarden inte vara skrivna
i något annat än ISO-latin1.
Q: Kan man ha variabler i html?
A: Nej.
Q: Vilka olika protokoll finns det?
A: Några är:
Q: Hur bär man sig åt för att få: Du är den 17:e
besökaren?
A: Traditionellt lägger man in en bild som skapas av
ett litet program som anropas varje gång man tittar på sidan. Med
servrar som Spinner skriver
man <accessed> för att få en sådan räknare.
Q: Finns det något sätt att inte visa text (skapa
en kommentar)?
A: Ja, med <!-- kommentar --> .
Q: Kan man se vem som gjort dokumentet?
A: I huvudet kan man sätta
<link rev=made href="URL">
till den som gjort sidan.
<link rel=owns href="URL">
till den som har hand om sidan.
där URL kan vara en emailadress
("mailto:adress") eller någon annan
giltig URL.
Q: Syns det någonstans?
A: Det är naturligtvis upp till klienten, men normalt
så får man titta på html-koden för att få se det.
Q: Hur får man ut sin hemsida på nätet?
A: Gör såhär:
www-pub. På Lysator ska det heta
.public. (Jag använder www-pub som exempel.)
index.html
chmod 644 fil för en fil
chmod 755 bibliotek för ett bibliotek.
Q: Hur visar man sedan sin hemsida?
A: På IDA ska du hämta sidan
http://www-und.ida.liu/~användare för att se
användares hemsida.
Som avslutning gav Leif en kort orientering om några saker. Det
finns ett kommando som heter <FORM> som kan
användas för att skapa ifyllbara formulär, som sedan kan skickas in
till en server för behandling. Till sådan behandling, och en del annat
också, använder man något som kallas för CGI-script, som i princip är
program som servern anropar när en klient begär att få speciella
sidor. CGI-scriptet anropas, och skapar sidan på begäran. Om ni är
intresserad av mer detaljer så kan ni fråga Leif
(<leif@lysator.liu.se>)
för mer information.
Leif har gjort ytterligare lite information om FORMs och CGI-script. De finns här.