Föreningen bildades från början ur en gitarrkurs, där helt enkelt medlemmarna ville gå vidare och fortsätta samlas och spela och sjunga för varann. Detta hände tidigt 70-tal, 1972 måste det ha varit. Ett år senare godkände Samfundet Visans Vänner föreningen som medlemsförening.
Under 70-talet och en bit in på 80-talet var det mycket fart, men det var ju också då Visans Vänner var närmast en folkrörelse. Sedan förlorade föreningen tyvärr sin lokal nere på stan, och levde vidare med interna medlemsmöten hemma hos medlemmar.
Därmed blev föreningen en ganska intern angelägenhet, dold för allmänhetens blickar. Duon Vis-a-vi gjorde ett försök med lite mer offentliga viskvällar i mitten av 90-talet, i Gamla Linköping om jag minns rätt. Det var före min tid, så jag vet inte hur det utföll. Det lades dock ner ganska snart, efter en termin tror jag.
Våren 1998 firade föreningen 25-års-jubiléum som Visans Vänner-förening. Detta skedde på Mjellerumsgården i Valla, där vi hade bjudit in ett antal andra Visans Vänner-föreningar. Både då och vid ett par andra tillfällen hade Visans Vänner offentliga spelningar, inte minst för att jag själv ville att vi skulle försöka synas mer.
Sedan i våras (1999) arrangerar vi (speciellt jag själv och min fru Eva) musikcaféer på Elsas i Linköping. Se vidare Nya vägar och Elsas.