Systemvetenskapliga Programmet,
Linköpings Universitet
Välkommen till det systemvetenskapliga programmet i Linköping!
Den systemvetenskapliga utbildningen i Linköping baseras på ett verksamhetsinriktat perspektiv på systemutveckling och datasystem.
Systemvetenskaplig utbildning är en högskoleutbildning om 160 poäng. Utbildningen organisras idag inom det systemvetenskapliga programmet (SVP) som finns på olika orter i landet. Utbildningen har formats något olika på orterna och olika profiler har utvecklats vad avser utbildningens inriktning.
I utbildningsmålen för SVP i Linköping har vi fastställt utbildningens inriktning som en utbildning i verksamhetsinriktad systemutveckling. Utifrån denna inriktning kan det systemvetenskapliga kunskapsområdet sägas handla om: Hur människor analyserar, utvecklar, förändrar och bedriver verksamheter där datasystem ingår eller förväntas ingå som delar.
Utbildningen är en samhällsvetenskaplig utbildning, en datautbildning som inriktas mot studier av informationsteknologins utveckling och användning i organisationer. Samspelet mellan tekniken och teknikens användning, liksom en växelverkan mellan teoretiska och praktiska kunskaper, är en väsentlig del i det verksamhetsorienterade perspektivet.
Utbildningen syftar till att vara kompetensuppbyggande och inte enbart kunskapsförmedlande. Utbildningen innefattar ämnen som administrativ databehandling, företagsekonomi, matematik, statistik, socialpsykologi mm. Varje ämne och kurs skall bidra till helheten och existerar på utbildningen inom ramen för det verksamhetsinriktade perspektivet. Varje kurs bidrar också som förförståelse till efterföljande kurser. Den inbördes placeringen mellan kurserna är väsentlig för en god kunskapsutveckling. Avsikten är att befrämja en successivt fördjupad förståelse för datasystem i verksamheter.
De olika ämnena är viktiga men för en god kunskapsutveckling är det också väsentligt hur man arbetar med de olika ämnena under utbildningen. Utbildningens uppläggning är ofta uppgifts- och problembaserad, där man parallellt med teoretisk inlärning tränas i att omsätta teoretiska kunskaper i praktisk handling. Stor vikt läggs vid kommunikation och samarbete under utbildningens gång. Grupparbeten och gemensamma redovisningar förekommer frekvent. Projektarbeten dokumenteras och granskas. Det ses som viktigt att framställa egen god dokumentation, men det räknas också som högst väsentligt att kunna tolka dokumentation som framställts av annan person.
Utbildningen innehåller givetvis en hel del "hårda" kunskaper som tex programmering och databasteknik, men ambitionen är att hela tiden sätta in dessa kunskaper i olika sammanhang och relatera till det verksamhetsinriktade perspektivet. Det är också viktigt att under utbildningen förmedla ett kunskapsutvecklande förhållningssätt. De under studietiden inhämtade kunskaperna kan lätt bli föråldrade, då gäller det att fylla på med nya adekvata kunskaper. Att snabbt kunna tillägna sig nya kunskaper är högst väsentligt, att tex utifrån kunskaper om någon viss systemutvecklingsmetod sätta sig in i en helt ny metod för att tillämpa eller att utvärdera. Denna förmåga är viktigare, än att man efter utbildningen behärskar just den ena eller andra metoden. Att ha distans till kunskaper och vad de skall användas till är en styrka för att kunna handla i praktikfältet.
Genomgången utbildning resulterar inte i att Du är en fullfjädrad systemutvecklare. Ditt lärande är inte slut efter avslutade 160 poäng på SVP. Det systemvetenskapliga kunskapsområdet är större än så och förändras dessutom kontinuerligt. Men utnyttjar Du potentialen successivt under utbildningens gång har Du en god grund att stå på och dessutom en språngbräda för att gå vidare och utvecklas mot den goda systemutvecklaren - framtidens systemutvecklare.
Det systemvetenskapliga programmet består av 160 poäng fördelade på fyra läsår. De två första åren utgörs av ett basblock, år tre och fyra av fortsättning-, respektive fördjupning
Efter tredje året (120 poäng) finns möjlighet att erhålla en filosofie kandidatexamen, och efter att ha följt hela programmet (160 poäng) erhålla en filosofie magisterexamen.
Utbildningen uppdelas i kurser om minst 5 poäng. Kurserna berör olika ämnen. Huvudämnet för det systemvetenskapliga utbildningsprogrammet är administrativ databehandling (ADB). Varje kurs inom programmet ges sådan inriktning att bidrag ges till det systemvetenskapliga området, där man särskilt beaktar potentiella synergieffekter vid integration av relevanta kurser. Ordningen mellan de olika kurserna är därför väsentlig för utbildningen. Det går därför inte utan vidare att hoppa över några kurser för att sedan återkomma och fortsätta på annat ställe i strukturen. Kurserna i basblocket är gemensamma för alla som läser inom programmet. I fortsättnings-, och fördjupningsdelen ges, till viss del, möjlighet till individuella val av kurser beroende på intresseområde. Detta innebär att det finns en "kurspool" med ett antal valbara kurser inom ramen för programmet.
Under läsåret 95/96 följer kursstrukturen nedanstående blockschema:
Nedanstående kursbeskrivningar är hämtade från den lokala utbildningsplanen. Kursbeskrivningar för åk 4 är under utveckling och kan därför inte beskrivas närmare. Schema, kurslitteratur och ytterligare information om kurserna finns i den kursinformation som distribueras för varje kurs senast två veckor före kursstart.
Efter kursbenämning och poäng finns en del information som av utrymmesskäl är förkortad. ADB anger att kursen ger poäng som kan ingå i en fil.kand.examen (står i förekommande fall). U/G/V anger vilka betyg som kan förekomma på kursen (U=underkänd, G=godkänd, V=välgodkänd.
Informationssystem och förändringsarbete, 5 poäng, U/G/V Kod: HIBA62
(Information systems and the process of change in enterprises) ADB
Systemutveckling samt kunskaper om förändringsarbete i verksamheter. Olika perspektiv och begrepp kring informationssystem och systemutveckling. Ett systems livscykel samt översikt över systemutvecklingsprocessen och dess olika faser. Arbetsmetodik för problemanalys, verksamhetsanalys, målanalys, analys av förändringsbehov, bestämning av förändringsbehov. Samarbetsformer och förhållningssätt under förändringsanalys.
Introduktion till programmering och datateknik, 5 poäng, ADB, U/G/V Kod:HIBA61
(Introduction to programming and computer architecture) ADB
Ett datorsystems uppbyggnad, program och programmering av datasystem . Grunderna i programspråket Pascal, vars struktur och möjligheter ska studeras både principiellt och genom praktiska övningar.
Diskret matematik och logik,5 poäng, U/G/V Kod: HMAA61
(Discrete Mathematics and Logics) Matematik
Matematiken som är av speciellt intresse för tillämpningar inom programmering och programutveckling. Grundläggande begrepp i diskret matematik: mängder och mängdoperationer, funktioner ochrelationer. Kombinatorik. Introduktion till logik (satslogik, predikatlogik). Något om grafteori och om boolsk algebra.
Redovisning, 5 poäng, U/G/V Kod: HFEA61
(Financial Accounting I) Företagsekonomi
Grundläggande kunskap om ämnet företagsekonomi. Företagets externa redovisning; dess syfte, rapporter och bakomliggande principer/resonemang. Utnyttjande av datorer inom redovisningsområdet. Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalysen som delar i ett informationssystem. Räkenskapsanalys; bl a Re-formeln och Du-pontschema. Allmänna principer och resonemangssätt som formar företagets redovisning. Svensk redovisningspraxis i internationellt perspektiv. Grundläggande redovisning; löpande bokföring och bokslut. Periodisringsproblematik och resultatreglering med hjälp av bokslutsdispositioner. Nuvärde-begreppet; att tolka tillgångar och skulder som nuvärden.
Systemutvecklingsprojekt, 10 poäng, ADB, U/G/V Kod: HIBA63
(Systems Development Project ) ADB
Introduktion till de olika faserna (analys, design och realisering) i systemutvecklingsprocessen. Informationssystem i verksamheter. Specificering respektive realisering av ett informationssystem i en adminstrativ miljö. Verksamhetsinriktad systemutveckling i programmering för administrativa tillämpningar där jämförelser sker mot tidigare studerade programspråk . Avsikten är att genomföra ett systemutvecklingsprojekt från systemutredning till implementering.
Ovanstående moment ska på ett naturligt sätt integreras under kursens genomförande så att de studerande ska få kunskaper och färdigheter om de olika faserna i ett mindre systemutvecklingsprojekt.
Kommunikation och dokumentation, 5 poäng, U/G Kod: HSVA61
(Communication and Documentation) Praktisk svenska
Kommunikation och dokumentation, speciellt i datasystemsammanhang. Olika slags dokumentationstyper samt presentationsteknik. Vissa tillämpningar vad avser muntliga presentationer och användarhandledning. Kommunikationens villkor. Teknikinformation som del av systemutveckling. Medierad kommunikation. Teknisk prosa, dataspråk och myndighetsspråk. Argumentation. Textstruktur, språk och grafiska hjälpmedel. Teknisk rapport, användarhandledning, PM, protokoll m fl texttyper. Presentationsteknik med videoinspelning.
Kalkylering, 5 poäng, U/G/V Kod: HFEA62
(Management Accounting II) Företagsekonomi
Olika kalkyleringsmetoder. Analys av kopplingen mellan intern- och externredovisningen. Budgeteringens roll i ekonomisystemet. Utformning av olika ekonomiska styrsystem med hänsyn tagen till organisationens uppgifter och struktur. Ekonomiska data och rutiner, som berör interna intressenter i organisationen. Kalkylerings- och budgeteringsproblem samt hur en organisations ekonomisystem fungerar.
Information och service i adm. och marknadsföring, 5p, U/G/V Kod: HFEA63
(Marketing) Företagsekonomi
Tekniker, metoder och synsätt som förekommer inom marknadsföring på konsument-, producent-, och tjänstemarknader. Marknadsföringens grunder, begrepp, modeller och system. Ett traditionellt s k konsumentvaruperspektiv kompletteras med ett synsätt för att beskriva och förklara marknadsföring på industri- och tjänstemarknader. Konkurrens, kommunikation och köpbeteende på olika marknader samt företagsekonomiska marknadsstrategiska möjligheter.
Databaser och datamodellering, 5p, U/G/V Kod: HIBB62
(Data bases and Data Modelling) ADB
Databassystems uppbyggnad. Samband mellan databassystems arbetssätt. Verksamheten/verkligheten och representationen av denna i datamodeller och databaser. Tonvikt på administrativa system och relationsdatabaser. Olika modeller för databashanteraren att strukturera data (t.ex. relationsmodellen). Transaktionshantering. Datakvalitet, integritet, säkerhet, effektivitet. Förhållandet mellan databassystemet och applikations-programmen. Metadatabaser/datakataloger. Datamodellering. Modellering av en verklighet i datamodeller, vilka implementeras i ett databassystem.
Programkonstruktion, 5p, U/G/V Kod: HIBB63
(Program Design) ADB
Kännedom om programspråket Pascal. Utveckling av icke-triviala program. Datastrukturer och algoritmer. Olika synsätt vid design och modularisering. Designprocessen, abstraktioner, modularisering. Abstrakta datastrukturer såsom stackar, köer, träd och tabeller. Implementation av abstrakta datatyper i Pascal. Testning och felsökning
Organisationsteori, 5p, U/G/V Kod:HFEA64
(Organization Theory) Företagsekonomi
Grundläggande kunskaper när det gäller organisationsteori, dess teoretiska utveckling, dominerande perspektiv samt vetenskapliga sammanhang. Organisationsteori som vetenskap, om vetenskaplig metodik. Klassiska bidrag till organisationsteorins utveckling, från byråkratin som idealtyp till beslut sparadigm. Organisationsstruktur och organisationsutformning. Osäkerhet som förklaringsgrund när det gäller arbetsfördelning, samordning och hierarkiska förhållanden. Makt och kontroll som organisationsfenomen. Motivation och ledarskap, dvs socialpsykologiska teorier kring individen-gruppen-organisationen. Strategibegreppet och hur den externa miljön påverkar organisationens strategi.
Socialpsykologi i arbetslivet, 5p, U/G/V Kod:HSOA65
(Social Psychology in Workinglife) Sociologi
Socialpsykologisk teoribildning. Samspel mellan individ, arbetsuppgift, teknologi och organisation. Arbetet i människors liv. Arbetets betydelse. Inställning till arbetet. Analys av organisationer och deras förändring och utveckling. Teknikens betydelse för arbetets utformning, arbetstillfredsställelse och arbetslöshet. Teorier om ledarskap och ledarbeteende.
Systemförvaltning, 5p, U/G/V Kod: HIBB66
(System Maintenance Management) ADB
Analysera och förstå systemförvaltnings-processen. Organisation, ledning och förbättring av systemförvaltning. Genomförande av förbättringar och korrigeringar i system. Förvaltningsmetoder. Mål för förvaltning, utvärdering och mätmetoder. Praktiska övningar i att organisera förvaltningsorganisation. Korrektiv och utvecklande förvaltning. Hjälpmedel och analysmetoder. Reverse engineering och omstrukturering. Underhållskontrakt. Internationella modeller och metoder.
Undersökningsmetodik, 5p, U/G/V Kod: HSTA68
(Empirical and Statistical Methodology) Statistik
Metoder för att genomföra olika typer av statistisk dataanalys. Redovisning av undersökning, dess resultat och slutsatser. Undersökningarna avser såväl primärdata. Metoder för datainsamling, urvalsproblematik, hantering av felkällor och bortfall. Beskrivande mått som ger överskådlighet åt ett datamaterial. Sannolikhetsbegrepp vilka utgör grunden för slutledning om en population utifrån ett urval. Statistiska fördelningar och inferensteori. Hypotesprövning, konfidens- och prediktionsintervall. Metoder för att analysera samband mellan variabler. Regler för hur statistisk undersökningar ska redovisas.
Komparativ analys av systemutvecklingsmetoder, 5p U/G/V Kod: HIBB67
(Comparative Study of Methods for Systems Analysis) ADB
Olika modeller och ansatser för systemutveckling samt metoder för att stödja utvecklingsprocessen. Olika kriteria som kan användas för att klassificera och bedöma en utvecklingsmodell. Hur olika modeller/metoder succesivt förändras och vidgas. Ett systems livscykel. Effekter av formalisering. Kriterier för bedömning och klassificering av systemutvecklingsmodeller/metoder. Olika systemutvecklingsmodeller/metoder;bakgrund, karakteristika, utveckling, resultat. Komparativ analys av olika modeller/metoder. Projekt- och kvalitetsstyrning.
CASE-verktyg för systemutveckling, 5p U/G/V Kod: HIBC63
(CASE-tools for Systems Development) ADB
Hur man med hjälp av sk CASE-verktyg kan få stöd i systemutvecklingsprocessen.Förståelse för såväl grundläggande begrepp och synsätt som CASE-verktygs praktiska användbarhet med inriktning mot system- och programutvecklingsmiljöer. Typiska funktioner i ett CASE-verktyg. Integration mot olika typer av språkrealisering(4GL, kodgeneratorer för 3GL). Lagring och hantering av designdata (resurskatalog, repository). CASE som metodstödjande verktyg. Olika metoder/modellerformer som verktygen stödjer. Standardverktyg vs anpassningsbara verktyg (CASE-skal). Metodanpassning av skalverktyg. Problem/erfarenheter vid CASE-införande. Strategier för hantering av CASE-teknologin. Kriterier för bedömning av CASE-verktyg.
Datorteknik och datornät, 5p U/G/V Kod: HIBC62
(Computer Hardware, Architecture and Network) ADB
Kunskaper om hur datorer fungerar och en översikt över datorsystems uppbyggnad. Speciellt behandlas hårdvara, operativsystem samt kommunikation mellan datorer. Datorhårdvara: centralenheten, primärminnet och sekundärminnen. Maskinnära programmering, mikroprogrammering, samt introduktion till datorarkitektur. Klassificering av datorsystem.Principer för operativsystem. Datakommunikation och datornät. Nättyper: långdistansnät, lokala nät, kretskoppling, paketförmedling, datagram, och virituella kretsar. Protokoll och OSI-modellen.
Människa-datorinteraktion, 5p U/G/V Kod: HIBC69
(Human-Computer Interaction ) ADB
MDI som kunskapsområde och hur man inom MDI-området ser på användbarhet och användbarhetsorienterad systemutveckling. Hantverket att utveckla användbara system (metoder, tekniker och verktyg) samt hur MDI förhåller sig till systemutveckling i stort. Människans förutsättningar för interaktion med datorer. Tekniska möjligheter för design av användargränssnitt. Användbarhet som begrepp och olika synsätt på användbarhet. Användbarhetsorienterad design. Prototyping i användbarhetsorienterad design. Användbarhetsutvärdering.
Informationssystem och MPS, 5p U/G/V Kod: HIBC67
(Information systems and Manufacturing planning and control ) ADB
Förståelse för produktionssystem och de informationssystem som kan stödja verksamhet med varuproduktion. Kunskap om viktiga begrepp, samband och metoder inom produktionsekonomi med betoning inom MPS, samt formulering och problemlösning inom området. Informationssystem för produktionstillämpningar. Mål, delmål och begrepp i produktionen. Metoder och datorstöd vid konstruktion och beredning. Prognosteknik och datorsimulering av produktionssystem. Planeringsnivåer och planeringsmetoder samt referenssystem för material- och produktionsstyrning och kravspecificering av informationssystem för MPS.
Objektorienterad systemutveckling, 5p U/G/V Kod: HIBC66
(Object-oriented Systems Development) ADB
Objektorieterad analys och design. Objektorientering, motivation och översikt. Den objektorienterade modellen med grundläggande begrepp som objekt, klass, arv, aggregat och association. Regler för bra analys och design. Objektorienterad programmering och objektorienterade databaser och koppling till objektorienterade programmeringsspråk och relationsdatabaser. Objektorienterad analys och design som förenklad process.
Programmering i C och principer för programspråk, 5p U/G/V Kod: HIBC64
(Programming in C and Programming Language Concepts) ADB
Programmering för att skapa insikter i principer för hur programspråk i allmänhet är konstruerade så att man ska kunna skriva korrekta och kvalitativa program i C. Viktiga begrepp som används för att resonera om programspråk och hur olika språk understödjer programutveckling. Analys av språks grundläggande struktur, abstraktionsbegreppet, datatyper och variabelbegreppet. Studier av imperativa programspråk. Programmeringsspråket C, standardbibliotek, kompilatorer, hjälpmedel och programmeringsomgivningar för programmering i C.
Systemutveckling i praktiken, 10p U/G/V Kod: HIBC68
(Systems Development in practice) ADB
Genomförande av omfattande systemutvecklingsuppgift i verklighetsnära förhållanden där faserna analys, designoch implementation behandlas. Kvalitetssäkring och projektstyrning och aktuellt vetenskapligt resultat inom projektdriven systemutveckling. Gruppspecifik projektuppgift vars innehåll till stor del baseras på specifika förutsättningar i den reella miljö där projektet kommer att bedrivas.Verktyg/tekniker för projektstyrning och kvalitetssäkring (exempelvis QFD och ISO 9000). Analys av utvecklingsprocessen i det egna projektet. Relation till kunden.
Prototypning och systemutveckling- metoder och verktyg, 5p U/G/V Kod: HIBC61
(Prototyping and Systems Development - Methods and Tools) ADB
Hur prototypning används för att hantera problematiken vid utveckling och vidareutveckling av system i en verksamhet och omvärld som ständigt förändras. Genomgång av relevanta metoder och verktyg. Paradigm och metoder för hantering av nämnda problematik. Kraven på verktyg och utvecklingsmiljöer. Utvärdering av verktyg. Undersökning av hur problematiken hanteras av företag/organisationer i nuläget. Beroendet mellan metoden och verktyget utvärderas genom att ett system utvecklas och implementeras. Även användbarheten hos den använda metoden och det använda verktyghet utvärderas.
Samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, 5p U/G/V Kod: HIBC65
(Knowledge development and social science methodology) ADB
Problemställningar inom samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, med olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska begrepp och strategier. Metodik för planläggning av undersökningar och annan kunskapsutveckling (kunskapsprojektering). På en orienterande nivå olika empiriska undersökningsmetoder. Kursens inriktning är mot vad samhällsvetenskaplig kunskapsbildning innebär avseende människors arbete med informationssystem (systemutveckling, systemanvändning). Vetenskapsbegreppet, kunskapsteori, kunskapsformer, hypoteser samt hypotesprövning. Metodforskning, vetenskapliga skolor och förhållningssätt, vetenskaplig utveckling, och paradigmbegreppet. Undersökningar (klassificering, strategier, tillförlitlighet) Olika undersökningsmetoder med inriktning mot kvalitativ insamling (intervju, observation, källanalys)
C-uppsats, 10p U/G/V Kod: HIBC70
(Degree project) ADB
Studerande ska förvärva ytterligare fördjupade kunskaper i ämnet administrativ databehandling och att omsätta kunskaper inom ämnet som inhämtats på lägre kurser inom programmet för systemvetenskap i ett självständigt, vetenskapligt arbete. Utveckling av förmågan att självständigt bedriva kunskapsutvecklande arbete med vetenskaplig inriktning samt att kritiskt granska och diskutera ett i tal och skrift framlagt arbete. Studie av inom ämnet relevant område med en vetenskaplig inriktning som fastställs i samråd med handledaren. Arbetet sker under handledning, men är till stora delar självständigt och avrapporteras i form av en uppsats som ska följa sedvanliga vetenskapliga former.
Kursutveckling för detta block pågår och ska senare resultera i en komplettering av utbildningsplanen.
Den största delen av undervisningen på systemvetenskapliga programmet är frivillig. Vissa obligatoriska moment kan förekomma och ingår då ofta i examinationen av kursen. De obligatoriska momenten anges för varje kurs i samband med den kursinformation som distribueras senast två veckor före kursstart.
Även om all undervisning ej är obligatorisk, brukar de flesta ändå delta i undervisningen eftersom läraren där går igenom och förklarar de svåraste och viktigaste momenten på kursen. Vissa kurser har en undervisningsform som innebär mycket schemalagd tid under veckan, medan andra kurser till stor del kan vara fria från schemalagd tid. Även om den schemalagda tiden alltså kan variera mycket i omfång krävs det ändå samma arbetsinsats per vecka under hela läsåret, ca 40 timmar per vecka, för att få godkänt resultat.
Undervisningen är till för Dig och Dina studiekamrater. Om ni är tveksamma till aktuell undervisning på någon kurs diskutera då detta med ansvarig lärare. Läraren kan då förklara varför man valt just den aktuella uppläggningen av kursen och vilka fördelar som finns med denna. Om studiegruppen har andra idéer kring kursuppläggningen kan läraren i vissa fall ha möjlighet att förändra uppläggningen så att denna passar studiegruppen bättre.
Undervisningen på de olika kurserna kan bedrivas på olika sätt. De huvudsakliga former av undervisning som Du kommer att möta på systemvetenskapliga programmet är:
Föreläsning: Läraren presenterar och går igenom viktiga moment på kursen vilket ofta kan vara teoretiska avsnitt. Även om föreläsningar till stor del utgöres av envägskommunnikation är det viktigt att utnyttja dessa tillfällen till att ställa frågor kring kursinnehållet. Läraren kan då förklara och reda ut problem för att uppnå en ökad förståelse och nya insikter. Föreläsningar genomförs ofta i stora grupper.
Lektion: Lektionerna ägnas främst åt problemlösning. Tillsammans med läraren går lektionsgruppen igenom problem och diskuterar lämpliga lösningar. För att utnyttja potentialen i lektionerna skall Du själv ta fram en egen lösning på aktuella uppgifter innan de diskuteras på lektionen.
Laboration: En laboration är i stort sett det samma som en lektion. Skillnaden är att Du vid en laboration sitter vid en persondator eller en terminal. En lärare (handledare) finns närvarande och kan hjälpa Dig om Du får problem.
Projektarbete: Vid ett projektarbete ska Du - ensam eller i grupp - genomföra en större uppgift. Du eller gruppen ska analysera problemet, lösa uppgiften samt skriftligen redogöra för (dokumentera) lösningen och hur ni kommit fram till den.
Handledning: En lärare finns tillgänglig för att svara på frågor i samband med arbete på en uppgift tex vid projektarbete och laborationer.
Seminarium: Seminarium kan vara två olika saker.
Examination av hel kurs eller del av kurs på linjen sker löpande i muntlig eller skriftlig form, enskilt eller i grupp.
Examination kan bestå av skriftliga tentamina, genomförda dokumenterade laborationsuppgifter, genomförda dokumenterade inlämningsuppgifter, presentationer och diskussioner. Olika examinationsformer kan kombineras inom en och samma kurs.
Examination är ett sätt att pröva kunskaper, men examinationen bidrar också till själva kunskapsutvecklingen. Examinationsformerna kan och bör därför förändras mellan olika kursomgångar. Olika delexaminationer inom en kurs bildar en helhet för just denna kurs. Examinationen på olika delmoment måste ses i sitt sammanhang inom ramen för kursen.
Varje kurs bör avklaras under tiden kursen pågår eller vid efterföljande examinationstillfällen fram till start av nästa läsår. Studerande kan ej förutsätta att delmoment som tidigare godkänts inom kursen kan tillgodoräknas vid förnyad genomgång av kursen. Kursexaminator gör en bedömning om de tidigare avklarade momenten fortfarande är relevanta för att kunna tillgodoräknas.
Vid skriftlig tentamina gäller följande :
Vid laborationer gäller följande:
Vid inlämningsuppgifter gäller följande:
Vid fusk på laborations- och inlämningsuppgifter gäller samma regler som vid fusk på tentamen vilket innebär att fusk kan leda till disciplinär åtgärd.
För att bli uppflyttad till basblockets andra år (åk2) skall den studerande:
För att bli uppflyttad till fördjupningsdelen (åk3) skall den studerande:
För att bli uppflyttad till toppblocket (åk4) skall den studerande:
I anslutning till terminsstarten ska du registrera dig på utbildningen. Registrering sker antingen vid uppropet eller på studerandeexpeditionen. För att få registrera sig måste man ha betalt avgiften till studentkåren. Inbetalningskort ska komma automatiskt på posten. Har du inte fått inbetalningskort ska du i första hand kontakta studentkåren och i andra hand studerandeexpeditionen eller studievägledare. Registrering ska sedan göras varje termin.
Registreringsperiod Ht 95: 17 aug - 8 sept.
Utbildningsbevis utfärdas av rektorsämbetet till studerande efter godkänt resultat på samtliga kurser som ingår i programmet. Den studerande skall själv ansöka om att få utbildningsbeviset utskrivet. Ansökningshandlingar finns hos studievägledaren och på studerandeexpeditionen. Observera att personbevis måste bifogas ansökan.
Utbildningsprogrammet ger möjlighet till att erhålla:
Filosofie kandidatexamen
ADB, datalogi, matematik, statistik, pedagogik, sociologi, psykologi, lingvistik, företagsekonomi och juridik.
20 poäng av valfria kurser ingår i respektive examen.
Det Systemvetenskapliga programmet tillhör filosofiska fakulteten och administreras av Institutionen för datavetenskap (IDA) genom i första hand programstudierektor, programsekreterare och programstudievägledare. Närmast högre beslutsorgan är fakultetsnämnden för det filosofiska verksamhetsområdet som i sin tur är underordnat organ till Universitetsstyrelsen.
Utbildningen på SVP organiseras i form av kurser. Varje kurs tillhör ett visst ämne. Varje ämne är knutet till en viss institution. På institutionen för datavetenskap organiseras utbildningen i områden i stället för i grundutbildningsämnen. En studierektor har det övergripande ansvaret för varje ämne/område. För varje kurs finns en ansvarig lärare (ibland flera) som ansvarar för undervisning och examination på kursen. På varje kurs finns också en kurssekreterare som har hand om lokalbokning, kursinformation, examinationsresultat m m för den aktuella kursen.
Systemvetenskapliga programmet administreras av Institutionen för datavetenskap (IDA), som är placerad i hus E och E++. I hus E finns programsekreterare, studievägledare och programstudierektor. Ämnes-/områdesstudierektorer, lärare och kurssekreterare har sina tjänsterum i respektive institutions lokaler.
| Institution | Hus |
|---|---|
| Institutionen för datavetenskap (IDA) | E, E++ |
| Ekonomiska institutionen (EKI) | A |
| Institutionen för Tema, teknik och social förändring | A |
| Samhällsvetenskapliga institutionen (SVI) | T |
| Matematiska institutionen | B |
Undervisningen bedrivs i hus A, B, C, D, I, Kårallen samt i Collegium. Laborationslokaler finns i hus A, B, D och hus E.
Karta över lokalernas placering finns på sista sidan i studiehandboken.
Särskilda regler för vistelse i universitetets lokaler delas ut vid särskilt tillfälle under början av höstterminen. Dessutom finns dessa ordningsregler uppsatta vid varje laborationslokal (PUL, Programutvecklingslaboratorium).
Varje student tilldelas ett postfack vid hösterminens början. Postfacken används bl a för att delge studenterna viktig information t ex ändring av tid eller lokal. Det är därför viktigt att varje dag titta i sitt postfack.
På anslagstavlorna finns det meddelande som rör olika kurser, kursinformation, schema, betygslistor (tentamens-, inlämningsuppgifts- och labresultat) samt sal till tentamen.
Det är lika viktigt att kontrollera anslagstavlan varje dag liksom postfacken, eftersom alla meddelanden inte alltid delas ut i postfacken.
Postfack finns i hus E,bv, korr F, där också anslagstavlor finns.
Aktuell litteratur anges för varje kurs i den kursinformation som distribueras senast två veckor före kursstart.
En del av litteraturen på kurserna utgörs av särskilt, för aktuell kurs, utvecklat material i
kompendieform. Inför aktuell kursstart försäljes kompendierna genom Linus & Linnea. Övrig litteratur säljs på Akademibokhandeln (ALAB).
Studiemedel består av studiebidrag och studielån och uppgår för närvarande till 31 326 kr per termin inkluderat bidragsdelen som är 8 707 kr. Om du har en inkomst som överstiger vissa fribelopp får du reducerat studiemedel. Man kan söka studielån med ett lägre belopp än det maximala, eller välja att enbart ta ut studiebidraget. Dessa siffror gäller tillsvidare.
För att beviljas fullt studielån efter första studieåret krävs att man uppnått minst 30 poäng. Om Du av någon anledning inte uppnått 30 poäng så är det viktigt att Du kontaktar studievägledaren. Studiemedel kan i särskilda fall beviljas även om 30 poäng inte uppnåtts.
Studievägledaren, eller Studiemedelsnämnden i Linköping kan ge dig svar på specifika frågor rörande just Dina studieekonomiska förhållanden. Här återges enbart rent generella regler.
Studiemedelsnämnden finns i hus ORIGO, måndagar och fredagar mellan kl. 12.00-16.00.
Adress och telefon till Studiemedelsnämnden i Linköping
| Institution | ämne/område, hus | Studierektor, telefon |
|---|---|---|
| IDA | Systemutveckling, hus E | Lise-Lotte Raunio, tel 28 2430 |
| IDA | Programkonstruktion, hus E | Olle Willén, tel 28 1413 |
| IDA | Kognitionsvetenskap, hus E | Jalal Maleki, tel 28 1963 |
| IDA | Systemarkitektur, hus E++ | Johan Fagerström, tel 28 1364 |
| IDA | Ekonomiska informationssystem, hus B | Jörgen Andersson, tel 28 2537 |
| EKI | Företagsekonomi, hus A | Jörgen Ljung, tel 28 1503 |
| MAI | Statistik, hus B | Gösta Forsman, tel 28 1434 |
| MAI | Matematik, hus B | Arne Enkvist, tel 28 1414 Folke Norstad, tel 28 1412 |
| SVI | Sociologi, hus D | Tom Nilsson, tel 28 1822 |
| Tema T | Praktisk svenska, hus T | Karin Mårdsjö, tel 28 2190 |
| Kurs ämne/område | Lärare telefon | Kurssekreterare telefon |
|---|---|---|
| Årskurs 1 | ||
| Diskret matematik och logik Matematik | Bengt-Ove Thuresson 28 14 45 | Nan Strömberg 28 1439 |
| Introduktion till programmering och datateknik Programkonstruktion | Christer Bäckström 28 2429 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Redovisning/Kalkylering Företagsekonomi | Peter Johansson, 28 4065 Mehran Noghabai, 28 1486 | Anita Brandt 28 1531 |
| Informationssystem och förändringsarbete Systemutveckling | Lena Lindeberg 28 2407 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Systemutvecklingsprojekt I Systemutveckling | Mikael Johansson 28 1479 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Kommunikation och dokumentation Praktisk svenska | Karin Mårdsjö 28 2190 | Eva Danielsson 28 2171 |
Årskurs 2 | ||
| Information och service i adm och marknadsföring Företagsekonomi | Magnus Ahlström 28 2353 | Anita Brandt 28 1531 |
| Databaser och datamodellering Systemutveckling | Ivan Nilsson 28 2423 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Programkonstruktion Programkonstruktion | Mariam Kamkar 28 1949 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Organisationsteori Företagsekonomi | Anna Larsson/Jenny Engström 28 1609 | Anita Brandt 28 1531 |
| Socialpsykologi i arbetslivet Sociologi | Tom Nilsson 28 1822 | Maud Tillfeldt 28 1839 |
| Systemförvaltning Systemutveckling | Christian Krysander 28 1411 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Undersökningsmetodik Statistik | Richard Alling 28 2849 | Margaretha Tyrbjörn,vik Anna-Maria Lindegaard 28 1449 |
| Komparativ analys av systemutvecklingsmetoder Systemutveckling | Mikael Johansson 28 1479 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
Årskurs 3 | ||
| Systemutveckling i praktiken Systemutveckling | Mikael Johansson 28 1479 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Människa-datorinteraktion Kognitionsvetenskap | Torbjörn Näslund 28 1957 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Objektorienterad systemutveckling Systemutveckling | Johan Fagerström 28 1413 | Lena Wigh 28 1756 |
| CASE-verktyg för systemutveckling Systemutveckling | Stefan Cronholm 28 2679 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Informationssystem och MPS Ekonomiska inf system | Bengt Savén 28 2549 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Programmering i C och principer för progr.språk Programkonstruktion | Olle Willén 28 1413 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Datorteknik och datornät Systemarkitektur | Zebo Peng 28 2067 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Prototypning och system utveckling-metoder och verktyg Systemutveckling | Ivan Nilsson 28 2423 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Samhällsvetenskaplig kunskapsbildning Systemutveckling | Göran Goldkuhl 28 1452 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
| Examensarbete Systemutveckling | Hans Holmgren 28 1966 Eva-Chris Svensson 28 1457 Mikael Johansson 28 1479 | Eva-Britt Berglund 28 1458 |
Vid alla program och linjer vid Linköpings universitet har studenterna bildat föreningar, sektioner, för att tillvarata de studerandes intressen. Sektionen för dig som läser på det systemvetenskapliga programmet heter SAKS och tillhör den tillhör den filosofiska fakulteten.
Höstterminen 1977 startades den Systemvetenskapliga linjen (120p) i Linköping. För att förbättra kontakten och sammanhållningen mellan de tre årskurserna bildades i maj 1979 den Systemvetenskapliga sektionen (SVS). Hösten 1993 ersattes den treåriga linjen av det Systemvetenskapliga programmet (160p) och samma år bytte sektionen namn till SystemVetarna i Linköping.
Hösten 1994 har vi äran att välkomna det Kognitionsvetenskapliga programmet (160p) till vår sektion. Sektionen omfattar därmed tre linjer/program och studerande vid ADB fristående kurser.
Sektionens främsta syften är att:
Det är helt frivilligt att vara medlem i sektionen, men för att sektionen ska ha möjlighet att arrangera olika evenemang så är det bra om så många som möjligt går med, vilket vanligen de flesta också gör. Som medlem får du rabatt på festligheter och andra evenemang som går i sektionens regi. Du kan även som medlem få tillgång till tentasamlingar och andra för utbildningen nyttiga förmåner.
Den dock allra största anledningen till att bli medlem i sektionen är att den verkar för ditt eget välbefinnande. Dels på det seriösa planet att genom utbildningsbevakning höja kvaliteten på vår utbildning så att vi står högt i kurs i förhållande till övriga Sveriges systemvetare när vi avslutat vår utbildning. Dels på det sociala planet där sektionsfester och andra aktiviteter bidrar till den goda gemenskap mellan årskurserna och utbildningsprogrammen vi alla eftersträvar. Ett medlemskap i sektionen är inget som hindrar dig från att sköta dina studier på ett tillfredsställande sätt. Tvärtom kan det ibland behövas lite omväxling till den vardagliga studielunken. Din studietid blir inte bättre än vad du gör den till och du ansvarar själv för att du får ut det mesta och bästa av den. Att vara sektionsaktiv och verka för studenternas välbefinnade går även det att kombinera med heltidsstudier. Vi i styrelsen skaffar oss inte bara erfarenheter för livet, vi har även väldigt kul.
Senast uppdaterat: 29-Feb-96 16:17 . Kontaktperson: Mikael Johansson